- Allmänt
- Avhandlingens enkla personuppgifter
- Källmaterial
- Insamling av nämnda personuppgifter
Yttrande om personuppgifter 23-03-08
Mika Vähäkangas
Mats Lindberg
Till rektor
Yttrande om personuppgifter i Sameh Egyptsons doktorsavhandling Global politisk
islam
Allmänt
I traditionell humanistisk och samhällsvetenskaplig, samtidshistorisk forskning är en viss typ av enkla personuppgifter vanliga. Levande personer benämns med namn samt med något tillhörande attribut, som till exempel riksdagsman för Moderata samlingspartiet, ärkebiskop i Svenska kyrkan eller professor i Islamologi. Det vanliga är också att muntliga eller skriftliga uttalanden från sådana personer refereras eller citeras i forskningen. Dessa kan vara hämtade från ett anförande eller en motion i riksdagen, en debattartikel i pressen eller ett uttalande vid en presskonferens i TV, eller framkomma i olika nyhetsartiklar i dagspressen.
I sådan forskning med traditionell, kvalitativ, historisk metod används mycket sällan andra personattribut, såsom adress, personnummer eller civilstånd. Sådana uppgifter är vanligtvis irrelevanta för forskningsuppgiften. Detta till skillnad för epidemiologisk eller sociologisk forskning där ålder, kön, civilstånd och adress, boendeform, eller bostadsort lagras, ibland i stor mängd, för att kunna användas som oberoende variabler.
Avhandlingens enkla personuppgifter
De personuppgifter som förekommer i Sameh Egyptsons avhandling är samtliga av det ovan anförda, enkla slaget. På sid 61 omnämns Omar Mustafa med attributet ”Islamiska förbundets (IFiS) dåvarande ordförande”. Därefter kommer Peter Weiderud, ”dåvarande ordföranden socialdemokratiska sidoorganisationen Tro och Solidaritet” och sedan Nalin Pekgul som har attributet ”Den tidigare ordföranden för det Socialdemokratiska kvinnoförbundet”. På sid. 62 förekommer ”islamologen Jan Hjärpe i Lund”, liksom på sid. 415, not 957.
Genomgående i avhandlingen är det huvudsakligen sådana namnuppgifter och enkla attribut (tillhörighet och uppdrag i organisationer eller partier) som förekommer som personuppgifter. Ibland omnämns naturligtvis också vad personen sagt eller gjort utifrån primära eller sekundära öppna källor, oftast där undersökningspersonerna själva tydligt har framfört eller gillat uppgifterna, som i en egen text eller ett återgivet uttalande i en intervju, eller i ett protokoll eller en årsredovisning.
Det tjugotal personer som framställs som ledare inom det organisatoriska nätverk som undersöks finns sammanställda på ett par ställen i avhandlingen. Första gången är i förteckningen över Viktiga personer i boken på sid 21. Där ser vi namn plus organisatorisk tillhörighet och uppdrag förtecknade. En liknande förteckning finns i en tabell på sid. 354 där ungefär samma personer förtecknas med uppgifter om uppdrag i olika organisationer. I ett par fall nämns också släktskap, när det är särskilt relevant för avhandlingen. Det ena fallet gäller Helena Benaoudas dotter och svärson (sid. 497–498, fotnot 1181 och 1182) Denna uppgift är hämtade från offentliga nyhetsartiklar med uttalanden från personen själv i en tidningsintervju. Det andra fallet gäller bröderna Issa och deras fader Tarif al-Sayed Issa, där uppgifterna om dem är hämtade från material som offentligt har utgetts av organisationerna själva, eller direkta uttalanden av dem själva (sid. 312, fotnoterna 654–658).
Källmaterial
På sid. 61 kan man också i detalj se vilken typ av källor som har använts. I det fallet är det debattartiklar som personerna själva (Peter Weiderud respektive Nalin Pekgul) har skrivit om Omar Mustafa i Dagens Nyheter (fotnot 67 och 68). I andra fall är det organisationernas egna hemsidor som är källan, eller personernas egna utsagor i tidningsartiklar, på svenska eller arabiska. En särskild källa, som får betraktas som primärkälla, är de protokoll och årsredovisningar som organisationernas ledningar själva har skrivit under och lämnat in till svenska myndigheter, till exempel Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) för att få ekonomiska bidrag, eller till Skatteverket för att registrera en stiftelse.
Insamling av nämnda personuppgifter
Hur insamlingen av ovanstående personuppgifter har gått till framgår av avhandlingens metodkapitel (sid. 101–104). Där förtydligas att Sameh Egyptson helt har avstått från egna intervjuer utan enbart förlitat sig på redan befintligt, offentligt källmaterial, enligt ovan. Insamlingen har skett genom att ingående studera relevanta primära och sekundära källor där personernas namn, organisationstillhörighet och eventuella förehavanden framgår, ungefär som man alltid har gjort i kvalitativ, historisk metod. Sådan insamling underlättas i dag genom internets sökmotorer. Man kan alltså slå på sökorden ’Dagens Nyheter, Omar Mustafa och få fram många nyhets- eller opinionsbildande artiklar. På samma sätt finns organisationernas hemsidor, program och viktiga dokument utlagda på internet och är sökbara. Material från svenska myndigheter är offentliga handlingar, som dels kan finnas lätt tillgängliga via myndigheternas hemsidor, dels kan lämnas ut på begäran.
Lagring av personuppgifter
Den ”lagring av personuppgifter” som kan komma i fråga, om den ens kan bedömas som sådan, finns endast i avhandlingens själva text och dess sammanställningar i tabellform. Det är endast där som personuppgifter av det nämnda slaget finns nämnda och/eller sammanställda. Sameh Egyptson har dock sparat kopior av detta källmaterial i ett eget digitalt arkiv. Detta för att underlätta sitt eget forskningsarbete och slippa gå ut på nätet gång på gång, men också för att läsaren lätt ska kunna länka till källmaterialet och underlätta granskningen av avhandlingens tillförlitlighet. Men detta bör knappast bedömas som ”lagring av personuppgifter” i lagens mening. Det som har sparats digitalt, och som hänvisas till i fotnoterna, är ju dokument, tidningsartiklar och hemsidor. Dessa innehåller visserligen namn och organisationstillhörighet, men det är dokumenten, hemsidorna och medieartiklarna, inte personuppgifterna som sådana, som har kopierats och som det länkas till.
Rimligen kan användandet av uppgifter om namn och organisationstillhörighet-partitillhörighet som har hämtats från öppna källor, och/eller som är medvetet framförda av undersökningspersonerna själva – vilket är det sedvanliga i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning baserad på kvalitativ, historisk metod – över huvud taget inte bedömas vara ”lagring av personuppgifter” i lagens mening. Därför är denna lags bestämmelser rimligen inte tillämpliga på Sameh Egyptsons doktorsavhandling.
Mika Vähäkangas
Forskningschef
Polin-institutet i teologi, Åbo Akademi
mika.vahakangas@abo.fi
Mats Lindberg
Professor emeritus i statskunskap, Örebro universitet
mats.lindberg@oru.se