Ett öppet brev till alla svenska politiska partier som deltar i årets val (2006) Av Mahmoud Aldebe

För allmänhets intresse publicerar jag det uppmärksammade öppna brevet Mahmoud Aldebe som skickades till politiska partier.

 
”Om vi skall lyckas med att engagera svenska muslimer att bli delaktiga i valet september 2006, borde vi ta till oss följande krav och önskningar från muslimska minoriteten i Sverige.

Jag har inte sätt tydliga signaler från alla partier att tillmötes gå sådana här önskningar. Vi vill se de viktigaste kraven som en del av de politiska programmen. Annars finns det risk att majoriteten av muslimerna bli soffläggande under valdagen.

Muslimerna är trötta på svikna vallöften och önskar ha konkreta förslag för att visa att vi bryr oss. Det skadar inte att Våra politisk valda eller nya kandidater att ägna sig en timme och läsa vårt öppet brev som skickas till alla etablerade partier.

Mvh Mahmoud Aldebe

Det glömda minoriteten Islam i Sverige, kort historik Sverige fick egentligen inte sin första kontakt med muslimer förrän invandringen inleddes under 1940talet, då första muslimerna kom österifrån, d.v.s. från Finland och Estland , de var tatarer och det var just dem som etablerade den första hemförsamlingen i Stockholm för 60 år sedan. De muslimer som invandrat under 1960-1970-talen var en del av den stora arbetskraft invandringen. Mellan 1970-1990-talen ändrade invandringen karaktär, flyktingströmmar började utgör en allt större andel av antalet muslimerna i Sverige. Islamiska samfunden beräknar antalet muslimer i Sverige drygt 470 000 personer. Alla som genom födseln hör hemma inom en av islamisk tradition dominerad miljö, åtalar islamisk trosbekännelse, tillhör ett muslimskt folk, har muslimsk härstamning, har ett egennamn som hör hemma i en islamisk tradition och som själva identifierar sig med eller betraktar sig som hörande till denna religion och tradition är muslimer. Det finns en del invandrarmuslimer som inte vill ha kontakt med islamiska samfunden och betraktar sig som sekulariserade och från deras håll har också hörts protester över att i olika sammanhang betraktas som muslimer. Det är svårt att räkna antalet men från våra analyser och kartläggning, kan vi bedöma att det finns kring 15% av Sveriges muslimer vill inte ha med islam att göra och vill betraktas som svenskar i allmänhet med nationella bakgrunder.
Svenska muslimers rättigheter och skyldigheter, särlagstiftning för religionsfriden Vad det gäller problemen rörande muslimernas rättsstatus- omfattande allt från lagstiftning rörande uppehålls- och arbetstillstånd, trostillhörighet och deras religiösa funktionärs juridiska status till möjligheter att med hänvisning till religionsfrihet, få praktisera och leva efter islams budskap – är situationen mycket varierande. Vi har fått kämpa, med ofta liten framgång, för att få islam, accepterade på samma villkor och med samma (juridiska) rättigheter som andra religioner i landet. Trots att man talar om samma generella rättigheter för alla religioner, kommer det ändå i praktiken råda stora skillnader mellan religionernas möjligheter att verka i samhället. Det behövs särlagstiftning för religionsfriden så allt de konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige ålagt sig att följa, speciellt tänker vi på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna (EKMR) med flera, implicerar rätten till särlagstiftning. Särlagstiftning handlar egentligen om religionsfrihet eftersom det här i Sverige råder religionsfrihet sedan 1951. Sveriges Muslimer har blivit mer och mer politiskt medvetna om sina rättigheter i samhället och nu önskar de att dessa rättigheter ska respekteras. För att kunna påverka den svenska politiken och för att kunna upprätthålla effektiv dialog och samtal mellan svenska muslimer och samhällets olika organ så presenterar vi praktiska och nödvändiga lösningar som måste ske om man vill komma nära en lyckad integrationspolitik och mångfald i Sverige. Svenska muslimer är en svensk minoritet Religionsfrihet ska gälla för alla, och FN olika deklarationer i området ska tillämpas även i Sverige. Så egentligen borde alla lagar bearbetas eller anpassas efter behovet hos alla, minoritetsgrupper i Sverige. Vi muslimer är en stor minoritetsgrupp i Sverige men saknar status och religionsfrihetslagstiftningen måste tillämpas i sin vida betydelse så att den inte bara gäller visa minoriteter och majoritetsbefolkning, utan den ska gälla även muslimska minoriteten i landet. De problem som existerar i samband med den svenska religionsfriheten är att det är en pietistiskt färgad, individualiserad religions förståelse som ligger bakom svensk religionsfrihetslagstiftning, medan det för muslimska minoriteten är religionens kollektiva yttringar som är de mest centrala. Man betraktar den egna religionen snarare som ett sätt att leva än ett trossystem. Det är också i livet självt, med alla dessa socialt betingade regler och värderingar, som den religiösa tillhörigheten manifesteras och som religionen utövas, inte främst i bön och gudstjänstliv och det gemensamma religiösa språket d.v.s. arabiska . Därför hamnar vissa sådana islamiska religiösa yttringar utanför det som omfattas av religionsfriheten. Muslimska minoriteten kritiserar den snäva definitionen av religion som ligger till grund för den svenska religionsfrihetslagstiftningen. Det behovs särlagstiftning när det gäller godkännande av muslimska minoriteten. Med ett sådant godkännande kan vi begära rättelse av svenska familjerätten för att anpassa den islam. Det är den som är viktigast för Sveriges muslimer. Äktenskap, skilsmässa, vård av barn, omhändertagande av minderåriga barn. Det handlar också om att ha rätt till att ta ut ledighet vid vissa av de två stora religiösa högtiderna, att få vara ledig ett par timmar mitt på dagen på fredagar för att kunna deltaga i fredagsbönen. I sådana frågor
behövs särlagstiftning som betraktas ett nödvändighet för att skydda de svenska muslimernas muslimska identitet. Möjligheterna att kunna leva helt och fullt enligt den islamiska familjelagstiftningen om man så önskar är mycket svårt i Sverige, om vi inte får status som eget minoritet Islamiska trossamfunden i Sverige I Sverige finns det mer än 185 lokala islamiska församlingar och bara få moskéer. Flera moské projekt är på gång. Samhället upplever detta som ett hot och många individer och grupper protesterar högljutt. Kommuner och stadsdelar borde lyfta upp alla sk källar- och lägenhets moskéer som finns runt om i landet till likvärdiga lokaler som kyrkorna har om kommunpolitiker vill åstadkomma en praktisk integration i landet. Motståndet mot moské byggen kommer från enskilda personer och från organiserade grupper. De argument mot moské byggen som använts mest frekvent har varit de miljö anknutna, nämligen att moské skulle medföra ökad trafik, och därigenom ökade luftföroreningar, buller. Moskén har ansetts inkräkta på grönområden. De alla negativa synpunkter om moské byggen innehöll också kommentarer och frågor om islam och muslimer. Man talar om att invandrartäthet som eventuellt skulle öka, om motsättningar mellan svenskar och muslimer samt mellan muslimska grupperingar internt som befarades. Många talar öppet att gränsen nådd, nu får muslimerna ta sedan ditt de kommer. Utplåning av den svenska värderingar och kulturen poängterades ofta. Att man tyckte illa om eller var rädd för islam som religion eller företeelse läge också ofta till grunden för de skäl som anfördes mot moské byggen. Denna starka ovilja knappast låter sig förändras av motargument och hämtar sin näring i okunskap eller mytifiering av vad står för. Moské byggande och finansiering av byggen är ett stort problem för muslimerna i Sverige, de källarlokaler som finns räcker inte utan börjar bli alldeles för trånga. Källarfolket Muslimer kallas numera källarfolket av unga muslimer som vägrar delta i aktiviteterna i sådana under jordiska lokaler med hänvisning till miljöanknutna problem bl.a. ökade luftföroreningar i de källarlokaler som saknar ofta luftventilationer. Många blir sjuka av de underjordiska lokaler eller cyckelställslokaler. Svenska muslimers önskemål och förhoppning En moské i varje stad eller kommun skulle ha en väsentlig värde för landets muslimer. Det skulle upplevas som ett erkännande av muslimernas existens och islams rätt att existera i Sverige. Rätten att vara muslim i Sverige förstärks om det råder lagstadgad religionsfrihet som fastställer muslimska gruppens rättigheter att bygga egna moskéer utan hinder och ett erkännande från det svenska majoritets samhälle ett positivt tecken på att religionsfriheten också har en möjlighet att fungera i praktiken. En moské har flera funktioner än att enbart vara en plats för tillbedjan. Moskéns är ett stort folks Hus som har den funktion som en social och kulturell institution, en plats att träffas på, där kontakten med det svenska samhället och dess medborgare sker dagligen. Kravet på att få bygga moskéer är ett led i en process av muslimsk integrering som pågår i Sverige. Det handlar om grundläggande behöv för att man ska kunna bevara och utöva sin religion, men också om att kunna höja muslimernas status och att kunna få respekt och förståelse. I en sådan situation skulle känslan av lojalitet gentemot Sverige är ens nya hemlandet trots att man är muslim. Skapande av räntefria lån Moskébyggen borde finansieras med räntefria lån som alternativ till villkorat bidrag från utlandet. Kommunerna borde ta på sig ansvaret att gå i borg för räntefria lånen eller låna ut pengar räntefritt till moskébyggen för kommunens muslimska invånare.
Svenska staten borde införa begreppet räntefria lån och lånetagare skall ha rätt att dra låneavgiften från självdeklarationen på samma grunder som låneräntan. Islam och skolan. Att integrera islam i svenska skolor minskar kravet på egna privata islamiska skolor. Det innebär att man lyfter hemspråket och religionen i schemat som ett vanligt ämne, där muslimska barn får möjlighet till undervisning i homogena grupper i eget hemspråk och egen religion i de kommunala skolorna. Imamer och hemspråkslärare borde få status som ordinarie lärare i ämnet hemspråk och religion. På det viset skulle kravet på egna privata skolor minskar och många av de problem muslimska elever dagligen möter i skolan enkelt kunna elimineras. Undervisningen i skolan ska inte föras på annat språk än svenska, förutom den sedvanliga hemspråk undervisning och ökad religionsundervisning på sina egen religion. Islamiska skolor Att stödja etablering av islamiska grundskolor i tätbefolkade områden med många muslimer där muslimska elever får möjlighet till undervisning i homogena grupper kan förstärka elevernas kulturella och religiösa identitet och på det viset skulle många av de problem muslimska elever dagligen möter enkelt kunna elimineras bl.a. hemspråk, religionsundervisning, muslimsk mat frågan, gymnastik frågan och det kan vara ett konkret sätt att hjälpa flickor och pojkar från muslimska länder att delta i separata simundervisning och därmed få avgångsbetyg från skolan. Många muslimska flickor avslutar sin gymnasieutbildning utan att kunna simma alls. Hälsan och gymnastik Alla kommuner borde ordna en kväll i veckan som ska vara en kvinnokväll respektive männens kväll i gym och simhallen. Hela hallen ska då vara öppen bara för kvinnor eller män medan övriga kväller är för båda könen. I detta fall handlar det bland annat om att unga flickor från muslimska länder ska få möjligheten att delta i simundervisning och därmed få godkänt betyg i gymnastik. Förutsättningar är att det inte finns unga pojkar eller vuxna män i simhallen. Just närvaron av det motsatta könet hindrar visa flickor med invandrarbakgrund från att tillgodogöras sig undervisningen i simning. Bland annat etiska och religiösa skäl gör att muslimska flickor inte får gå och bada tillsammans med unga pojkar och män. Det är både farligt och orättvist att flickorna ofta inte lär sig simma alls. 1000-tals invandrar kvinnor kan aldrig använda simhallen och träningslokalerna. Det är synd. Motion och friskvård behöver alla, och problemet med simundervisningen och träningen i de offentliga lokalerna är mycket stor för invandrare män och kvinnor. Krav Vi kräver att kommunpolitiker bör utreda frågan noggrant. Kommunerna är skyldiga att se till att skolungdomar får avgångsbetyg. Alla ungdomar oavsett bakgrund ska ha möjlighet att bli godkända i gymnastik. Med god vilja blir det så lätt att genomföra. Muslimska högtider Att riksdagen stiftar en lag som ger svenska muslimer rätt att vara lediga under de islamiska högtiderna Eid al fitr och Eid al Adha är krav från alla muslimer. För nuvarande är det omöjligt att ta ledigt från arbeten för att fira högtiden tillsammans med familjen. Krav
Vi kräver särlagstiftning i frågan alltså rätten till två dagars ledighet med betalt i samband med firandet av högtiderna och de har två dagarna täcker behovet att fira högtiderna för sunni och shia muslimerna och det bevisar att vår religion och kultur accepterade av samhället. Önskan och förhoppning Att lösa integrationsproblemet behövs verkligen anpassning av lagstiftningen för att tillmötes gå muslimernas krav på ledighet under firande av sina högtider. Att kunna behålla sina religiösa livsmönster samtidigt som muslimer integreras i det svenska samhället , skapar en verklig mångfald i samhället. Muslimer kräver att regeringen ska undersöka möjligheten till en särlagstiftning är möjlig och hur detta i fall ska motiveras utifrån existerande lagstiftning i religionsfrihetslagen. Muslimer kräver alltså en lagstiftad positiv särbehandling av i detta fall en religiös minoritet för att befrämja dess status och skydda den mot majoritetssamhället. FN och EU konventioner I Sverige har det hänvisats till den grundlags skyddade religionsfrihet och den lika så sedan i januari 1995 grundlagsskyddade europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Stödet för särlagstiftning finns redan där, men Sverige väljer idag att tolka lagarna och konventionerna så pass snärt att religionsfriheten i praktiken inskränks på ett sätt som är otillbörligt. Muslimerna som en religiös minoritet, har rätt lika mycket som andra religiösa minoriteter, enligt bland annat FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter att ha sitt eget kulturliv, bekänna sig till och utöva sin egen religion eller använda sitt språk. Fredagsbön och ledighet Två timmars ledighet för fredagsbön, mellan kl.12- kl.14 under vintertiden och mellan kl.13-kl.15 sommartiden. Fredagsbönen är en obligatorisk bön som måste utföras kollektivt i moskén. Arbetsgivarna vägrar att ens prata om saken med sina muslimska anställda. Staten som största arbetsgivare borde vara fordömme för andra arbetsgivare vid den privata sektorn. En religiös minoritets intressen och kamp för sin identitets bevarande sammanfaller både med religionsfrihetslagstiftning och de lagstadgade minoritetsrättigheterna. Det borde vara bra att undersöka om det finns stöd för en särlagstiftning i de berörda konventionerna deklarationerna och lagstiftningarna för vara rättvisa krav. Halal slakt (Tillåten föda för muslimer) Att bidraga till att muslimerna och judarna får dispens eller särlagstiftning för att utföra den islamiska och judiska slakten. I en rad internationella föredrag och konventioner slås fast att religionsfrihet är en mänsklig rättighet. Att vissa födoämnen är förbjudna för muslimer det gäller i synnerhet produkter av gris accepteras numera allmänt av den svenska omgivningen. Institutionsbespisningar är därför anpassade till att kunna erbjuden särskild mat åt muslimer och judar. Eftersom gris produkter ofta ingår i livsmedelstillsatser har det emellertid blivit svårare för utövande muslimer att bedöma vad som kan betraktas som tillåten föda. Livsmedelsverket har därför låtit framställa en förteckning över tillsatser som innehåller grisprodukter till vägledning för Sveriges muslimer och judar, men tillgång på tillåtet svensk kött (halal) kan dock vara ett problem. Djur får inte slaktas rituellt före bedövning i Sverige, men man tillåter importerat kött ingå i vår tillåtna föda. Det är importerade kött som används i de institutionsbespisningarna i bl a alla skolor. Halalslakten har blivit ett särskilt problem för muslimerna. Det gäller i synnerhet slakt kring offer festen (Kurban eller Eid
al Adha) där muslimska familjer av religiöstradition brukar slakta ett lamm. Sedan 1937 är det förbjudet att ritualslakta större djur utan föregående bedövning i Sverige. Kravet på bedövningstvång var en del i ett reformarbete som syftade till ökat djur skydd. Men lagen hade uppenbarligen inte enbart djur skyddsintressen för ögonen; ett viktigt argument var också misstro mot främmande seder. Detta förbud mot att slakta enligt judiska och muslimska tradition kvarstår alltjämt. Det har fler gångar förts på tal i riksdagen men beslutsfattare har varit ovilliga att ompröva sin inställning. Så sent som 1992 fast slog en utredning från jordbruksdepartementet att ritualslakt inte kan accepteras i Sverige. Numera finns det en utredning hos jordbruksverket och vi hoppas att beslutsfattare behandlar frågan positivt. Begravningsplatser Trots att Islam har funnits som organiserad religion i Sverige i 32 år har byggandet av begravnings platser ständigt stött på patrull. Förutom på skogskyrkogården i Stockholm finns muslimska begravningsplatser även i 20-tals kommuner men det är inte tillräckligt. Idag bor muslimerna i nästan 100 kommuner som saknar begravningsplatser. Det största problem som möter muslimer i allmänhet är att deras döda ska begravas så snabbt som möjligt, enligt islamisk sed och i muslimsk begravning i sin hemkommun. Muslimer kräver att församlingsförbundet i svenska kyrkan i samarbete med landets kommuner ska reservera begravningsplatser i alla kommuner som har muslimska invånare. Muslimer kräver också att länsstyrelsens ombudsmän i begravningsfrågor tar sitt ansvar för att tillmötesgå muslimska krav på begravningsplatser. Imamutbildning i Sverige. Att starta Imamutbildning vid svenska universiteten och högskolor är ett krav från landets muslimer och från svenska myndigheter. Utbildningen kan formas dels som religions- utbildning, hemspråk (typ arabiska) utbildning. Studerande kan få behörighet för att vara språk och religions lärare. Denna utbildning kan skapa en naturlig integrering av islam i svenska skolor, och minska behovet av privat skolor. Opinionsbildning Att Sveriges rättssystemet är demokratiskt och icke diskriminerande måste betyda i praktiken att systemet ska beskydda alla människor och folkgrupper i landet, men detta är inte alltid tillräckligt anser muslimerna. Människor tillhörande minoritetsgrupper kan behöva särskilda rättigheter för att kunna existera på jämlika villkor med majoritetsbefolkning. Det största problemet som muslimer står inför är majoritetsbefolknings synsätt. Samhället gör sig ständigt skyldig till assimilerings försök av landets invandrare. Både i dagligt tal och i lärda fackdiskussioner använder samhället sig av sådana begrepp och uttryck om muslimer som är osanna, verklighets förvrängande och laddade med negativa betonar. Man sätter gränserna mellan ”oss ” och ” dem”. Som medlemmar av den dominerande majoritetskulturen är man utrustad med egen kulturs hemmablindhet vilket medför att man har svårigheter att se och uppfatta hela verkligheten. Den starka ensidiga fokuseringen på problemen förstärker den allt mera utbredda uppfattningen att ” invandrarna har trängt sig i Sverige och att de belastar landets nationella resurser” och att ” det endast är de själva som är hela orsaken till den höga arbetslösheten och ekonomikrisen och inte minst orsaken till sina egna problem” Man talar öppet idag om att muslimerna inte är några riktiga, fullvärdiga medlemmar av svenska samhället.
Den negativa bilden av muslimerna upprätthålls och förstärks av media och inte minst av Sveriges utbildningssystem. Muslimerna uppfattar omgående de negativa betonar som används för att beskriva deras existens. Det kan inte undvikas att detta kommer att påverka deras bedömning av sig själva och slutsatsen endast bli att de är utanför samhället. Många muslimer upplever att de är diskriminerade speciellt i arbetslivet och bostadsområden. Det största problemet i integrationspolitiken är att andra generations barn och ungdomar inte finner sig till rätta i vardagslivet. Detta ses vara uttryck för negativ svensk kulturpåverkan som smittat av sig på de unga. Önskan och förhoppning • Sveriges muslimer riktar missnöje mot de lokala politiker som inte gör något för att höja opinionen mot islmofobi i Sverige. • Muslimerna riktar missnöje mot arbetsgivare inom både den privata och den offentliga sektorn, för att de inte kan få arbete p.g.a. sitt ursprung, hudfärg ,sitt utländska namn och religion. • Muslimerna kräver att samhället ska behandla dem på samma sätt som man behandlar infödda svenskar och muslimerna vill leva under samma förhållande som sina svenska grannar. • Muslimerna vill ha hjälp för att skapa sig en kreativ framtid på basis av sin kulturella bakgrund och religiösa tillhörighet, om det blir så fallet kommer de att känna sig hemma i sitt nya hemland . • Om säkerhetspolisen ska i fortsättningen betrakta islam som en våldsam religion och muslimerna som säkerhetsrisk, kommer samhället att tvinga unga religiösa muslimer att segregera sig och det är inte bra varken för samhället eller för muslimerna. • Islamiska kulturen borde vara en del av det mångkulturella samhället. Det är upp till samhället som bärare av den dominerande kulturen att erkänna muslimer som fullvärdiga medborgare, och ge muslimer samma sociala, kulturella, ekonomiska, politiska, religiösa och personliga rättigheter som de ”infödda svenskar” själva åtnjuter.

Mahmoud Aldebe

Sveriges Muslimska Förbund

0850910923

Kapellgränd 10

aldebee@yahoo.se

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: