Egyptson: Så svarar Muslimska Brödraskapet andra muslimer som kritiserar dem för utövande av taqqyia

Muslimska Brödraskapets människosyn styrs inte bara av skillnaden mellan män, kvinnor och homosexuella utan också av skillnaden mellan muslimerna och ”de andra”. Distinktionen mellan muslimer och icke-muslimer är urgammal i islamisk idétradition, och bestämmer hur man förhåller sig till ”de andra”.[1] Hos Muslimska brödraskapet kommer vi att finna en motsvarande icke-universalistisk människosyn som utgår från en etnocentristisk, etno-religiös, världsbild om en islamisk ”nation”, ummah, som skiljer sig från icke-muslimska nationer, folkgrupper och civilisationer. Den politiska världsbilden är religiöst-politiskt essentialistisk, vilket kommer att framgå nedan. Religion är en inneboende, identitetsskapande essens hos folk och statsbildningar och som avgör vilka kollektiv som är vänner och vilka som är fiender.

Hassan al -Banna delar uttryckligen in ”de andra” i olika kategorier. Hans utgångspunkt har rötter i den äldre islamiska doktrinen om al-wala’ wa-l-bara’, lojalitet och antagonism. Ikhwan wiki har en artikel om denna doktrin och beskriver den som ”ett villkor för tron i islam”.[2] Den befinner sig alltså på ideologins fundamentala nivå. Doktrinen handlar i islamisk idétradition om relationen mellan troende och otrogna, det vill säga ”sanna muslimer” och ”de andra”. Relationen till ”de andra” styrs enligt al-Banna av vilken kategori det är man möter. Framför allt handlar det om graden av förtroende respektive fientlighet. “De andra” är enligt honom uppdelade i sex olika kategorier, och en ”sann”, troende muslim ska förhålla sig olika till dessa. Enligt al-Banna, i hans redan nämnda ”Meddelande om läror”, som också presenteras som ideologiska grundtankar på Ikhwan wiki, indelas främlingar som man möter i ett antal kategorier som samtliga kräver olika bemötanden. Dessa är: 1) Mujahid, muslimsk broder som kämpar för islam (utövar jihad) i sin själ eller strider för islam i krig; 2) icke-Mujahid, det vill säga icke-stridande muslimer i främmande land 3) syndiga eller vilseledda muslimer; 4) skyddade Dhimmi, kristna och judar som betalar jiziya, skatt per person, ”huvudskatt”; 5) ’opartiska’ som inte deltar i krig mot muslimer;eller 6) fientligt stridande otrogna, det vill säga fientligt stridande icke muslimer. Den som man ska ha fullt förtroende för är en Mujahid broder och motpolen är en icke-muslimsk, stridande fiende.[3]

På denna punkt råkade Brödraskapet ut för kritik från andra muslimska rörelser i Mellanöstern. Kritiken gällde främst definitionen av vem som ska tillhöra kategorin Mujahedin, pålitlig vän och sant troende muslim. Kritiken gick ut på att Brödraskapet ställde upp en definition som kunde användas på ett töjbart sätt, tillämpa taqiyyah, ”dubbla budskap” och därmed för att tillskriva andra muslimer en icke-islamisk position som otrogna, och därmed som latent fientligt sinnade. I en artikel i Brödraskapets websida, Ikhwan wiki svarar Eiz-Aldeen al-Kumi på denna kritik. Särskilt gäller det anklagelserna från andra muslimer att:

…Brödraskapet grundade sitt tillvägagångssätt på undanglidande formuleringar och användande av taqiyyah [”dubbla budskap”] i sitt handlande med andra, med utgångspunkt i list och illvilja.[4]

Al-Kumi använder koranverser, formuleringar från Rashid Rida samt Hassan al-Bannas meddelanden för att argumentera för att Brödraskapets tillämpning av ”islam” egentligen bara är ”sann islam”. Brödraskapet handlar mot ”de andra” enligt en korrekt tillämpning av den islamiska doktrinen Al-wala’ wa-l-bara, principen om lojalitet respektive antagonism. Brödraskapet kan alltså, i en självupplevd överlägsenhet och självrättfärdighet, inte ha fel.

Läs mera om Taqiyya och Muslimska brödraskapets ideologi i avhandlingen ”Global politisk islam”, laddas gratis här.


[1] För denna grundtanke i islamisk politisk idétradition, se t.ex. Patricia Crone, Medieval Islamic Political Thought. Edinburgh: Edinburgh University Press, 2004: 358–392, kapitlet ”Muslims and non-muslims”, med ungefär indelning av mänskligheten i olika kategorier som al-Banna och al-Qaradawi presenterar som viktiga i ideologin.

[2] Ikhwan wiki, ”الولاء والبراء”, الولاء والبراء شرط في الإيمان”, (”lojalitet och antagonism” ”lojalitet och antagonism” är ett villkor för tro”).  https://web.archive.org/web/20150524184255/https:/www.ikhwanwiki.com/index.php?title=الولاء_والبراء

[3]  al-Banna, ” رسالة التعاليم”, Meddelande om läror, Ikhwan wiki. http://archive.is/k0sxV

[4] al-Kumi Eiz-aldeen,” الولاء والبراء عند الإخوان المسلمين”, Ikhwan wiki.
https://web.archive.org/web/20220322085903/https://www.ikhwanwiki.com/index.php?title=الولاء_والبراء_عند_الإخوان_المسلمين

”الجماعة بنت منهجها علي المراوغة واستخدام التقية في التعامل مع الجميع من منطلق الدهاء، والخبث.”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *