Delkapitel från avhandlingen:
Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige:
https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/portal/134386584/Disputationsupplagan_Egyptson_10feb.pdf
6.4 Islamiska förbundets (IFiS) inre struktur
a) En hierarkisk organisation?
I det svenska nätverket märks det att maktstrukturen i organisationen präglas av hemlighet och koncentration av makt till ett fåtal aktörer. Man lägger märke till att det finns två pararllella maktstrukturer; en officiell och en inofficiell. Aldebe hävdar att det finns skillnader mellan en medlem i Islamiska förbundet (IFiS) och en ”verklig medlem” i Brödraskapet, med Helbawys ord blir det ”pure brothers”. Det är bara medlemmarna ”pure brothers” som får delta i valet av Shurarådet, skriver han. Sedan väljer rådet ordförande som i sin tur väljer sin styrelse.[1] Strukturen påminner om strukturen i den egyptiska organisationen med en inre ledande krets omgiven av en slöja av sekretess.
Ett exempel som kan illustrera denna hierarkiska struktur är en konflikt som nyhetsavdelningen på Sveriges Radio (SR) lyckades få grepp om. I juni 2006 erhöll SR ett dokument som avslöjar en hierarkisk praxis inom Islamiska förbundet i Sverige (IFiS). Enligt dokumentet fanns det ett beslut som hade fattats av Islamiska förbundets inre ”skiljedomstol” eller en disciplinerande ”kommitté”. Kommittén redogjorde för ”olagliga” utnämningar och ”olagliga” utbildningar som hade bedrivits av förbundet. Kommittén hade därför kallat många medlemmar till förhör och hotat flera med uteslutning om de inte rättar sig efter kommitténs beslut. Ekot hade varit i kontakt med sex av dessa personer. I samtal säger flera att det handlar om att de varit kritiska mot förbundets ledning, men ingen vill bli intervjuad av rädsla för att uteslutas. Ordföranden Abdirizak Waberi hävdar i stället att de utpekade hade brutit mot stadgarna, men vill inte säga hur.[2] Hemlighet och krav på lydnad är tydligen vanligt i den svenska organisationen, vilket också har berättats om, när det gäller den egyptiska.
Det finns inte mycket information om Islamiska förbundets (IFiS) inre struktur. Jag har endast ett fåtal pusselbitar. Det finns dock ett antal direkta uttalanden av trovärdiga ledande personer som kan användas som källor. Pierre Durrani, Pernilla Ouis och Mahmoud Aldebe har med integritet och utan åthävor lämnat rörelsen. En fjärde person som, jag använder som källa, Mahmoud Khalfi, sitter fortfarande kvar i ledningen.
I Lorenzo Vidinos intervju med Pierre Durrani i boken The Closed Circle (2020) hävdar Durrani att han var med och grundade dotterorganisationen Sveriges unga muslimer (SUM) i mitten av 1990-talet utan att veta om att det var Brödraskapet som låg bakom. Detta säger en hel del om den tystnads- och förnekelsekultur som råder inom rörelsen. Det är som om man slår vakt om en inre, kollektiv hemlighet. Durrani hade i stället fått intrycket att det som startades var en organisation för unga muslimska invandrare utan någon särskild, bakomliggande strategi eller ideologi. Men allt detta gjordes utan kännedom om att det var aktivister från Muslimska brödraskapet som låg bakom de många organisationer och initiativ som han så engagerat deltog i sedan många år och hade funnit trygghet och inspiration hos: ”I had the world-view that islam is one, that´s it”. Detta fick till konsekvens, berättar han, att ”my whole vocabulary and way of explaining things, and presenting myself and whatever texts I wrote” var omedvetet påverkat av Brödraskapets tänkande. Med sin bakgrund vid European Institute of Human sciences (EIHS), och efter att ha gått igenom Brödraskapets skolning och svurit eden (bay’a) i Frankrike, ansåg han sig nu i efterhand börja kunna urskilja vilka personer i den svenska miljön som var riktiga medlemmar i Brödraskapet.[3]
På denna punkt stöds Pierre Durranis berättelse av Pernilla Ouis. Ouis konverterade till islam i tjugoårsåldern, berättade hon och genom sina språkkunskaper och pedagogiska förmåga blev hon en uppskattad föreläsare runt om i landet som erhöll föredrag om hur islam ”egentligen” är, bortom alla negativa stereotyper. Snart blev hon indragen i utgivningen av tidskriften Salaam som redaktör.
Pierre Durrani berättar vidare att det bakom alla organisationer fanns ett inre, hemligt nätverk av personer. Men också att det handlade om ett fåtal aktörer som hade grundat organisationerna och som styrde dem. I detta bekräftar Durranis berättelse det mönster som framkom ovan om andra europeiska länder (kapitel 5.2) men också rörande Sverige (kapitel 6.4). Durrani berättar senare i intervjun också om något som ständigt har förnekats av svenska forskare i brist på källor; det vill säga före publiceringen av Durranis berättelse 2020 (som för övrigt inte har kommenterats, vad jag vet). Durrani berättar att han introducerades i en ’familj’ (usra) i Stockholm och att Brödraskapet i Sverige hade en inre hemlig struktur som liknar den hos moderorganisationen i Egypten (se kapitel 4.2). Brödraskapets hemlighållna närvaro i Sverige består av sådana usra, berättar Durrani. Han berättar vidare att det finns ett shuraråd och en vald emir (ordförande) (jag ska senare återkomma till benämningen ”emir” (nationell ledare), kapitel 4.2). I den usra han inkluderades i fungerade Ahmed Ghanem som Naqib (kapten).[4]. Som vi såg var Ghanem en tidig grundargestalt och tidigare ordförande för IFiS. Durrani informerades också om att han skulle få lära känna the ”big men of Islam in Sweden”. Han nämner utöver Ahmed Ghanem också Abdallah Saleh, som var med honom om att grunda Sveriges unga muslimer (SUM), Chakib Benmakhlouf, som Durrani mötte som grundare för Islamiska skolan i Stockholm, Mostafa Kharraki bl.a. ordförande för Sverige muslimska råd (SMR) och hans son Mohammed Amin Kharraki, samt Mahmoud Aldebe, vilken Pierre Durrani beskriver som en av grundarna av Brödraskapets nätverk i Sverige.[5]
b) Ett Shuraråd?
Mahmoud Aldebe berättar alltså i sina ovan angivna artiklar (kapitel 6.2) också om hur Brödraskapet är organiserat. Han nämner som framgick även den personkrets som 2013 befolkar styrelserna i det organisatoriska nätverket. Han beskriver samma institution som Durrani anger fem år senare i sin intervju med Vidino, nämligen ett svenskt shuraråd. I Aldebes berättelse framkommer också att detta råd har en ordförande som i sin tur väljer en verkställande styrelse, precis som i den egyptiska och den transnationella organisationen enligt de internationella stadgarna från 1982 och 1994. Det framgår också att shurarådet bär på en specifik exklusivitet. Det väljs av de som i forskningslitteraturen kallas ”pure brothers”,[6] alltså de som är ”Aktiva bröder”, och inte bara anknutna eller sympatisörer. Aldebe skriver:
Det är bara medlemmarna som får delta i valet av rådets medlemmar (Shura) och rådet väljer ordförande och han i sin tur väljer sin styrelse.[7]
Naturligtvis kan man ifrågasätta sanningshalten i sådana utspel, särskilt då de kommer från en sviken avhoppare. Men innehållet i artikeln får stöd av Vidinos intervju med Durrani som gjordes fem år senare, samt av Chakib Benmakhloufs tidigare uppräkning av personkretsen som grundade Islamiska förbundet 1995, samt i övrigt av förbundets tydliga anknytning till det transnationella Muslimska brödraskapet som jag redogjorde för ovan. Till saken hör också att det inte, såvitt jag vet, har framkommit någon offentlig kritik från förbundets sida mot Aldebes beskrivningar.
Däremot är frågan om shurarådet tydligt framhävd i ett formellt dokument från Islamiska förbundet (IFiS). Det är när förbundet inrättar Studieförbundet Ibn Rushd år 2001, som en viktig länk i sin da’wah och sitt informationsarbete. I detta grundardokument, som finns registrerat hos Skatteverket, kan man läsa:
Islamiska studieförbundet (Ibn Rushd) är en organisatorisk del av Islamiska Förbundet i Sverige (IFiS). Islamiska Förbundets rådgivande organ, Shurarådet, är högsta beslutande organ vid tvister inom studieförbundet.[8]
Här anges alltså tydligt att det finns ett shuraråd, och en viss typ av roll som detta råd kan spela.
Förekomsten av ett shuraråd i Sverige, som Aldebe och Durrani berättar om, har en speciell organisatorisk bakgrund. Enligt artikel 49 i Brödraskapets allmänna Internationella stadga 1994 krävs det ett shuraråd i den nationella organisation som begär medlemskap.[9] Kravet på ett nationellt shuraråd i Internationella stadgan (april 1994) är enligt min mening intressant att fundera över. Det skulle kunna vara den utlösande faktorn till att Islamiska Förbundet i Sverige (IFiS) grundades officiellt, vilket skedde i januari 1995. Anledningen skulle i så fall vara att det tidigare Islamiska förbundet i Stockholm (IFS), men också den mystiska, nordiska organisationen 1987, var organiserat som ett distriktsförbund, och inte som ett förbund på nationell nivå, som hade överinsikt över alla lokala föreningar i landet. Bara två månader efter Brödraskapets ratificering av Internationella stadgan, i juni 1994, står det som en nyhet i Rabita om ett möte för ett shuraråd i Stockholm, där delegationer från Göteborg, Malmö, Uppsala och Örebro samt från distrikt Stockholm hade deltagit.[10] Tillsammans med Aldebes och Durranis berättelser är detta tillräckligt för att konfirmera tanken på ett shuraråd i Sverige. Det är inte orimligt att tänka sig att man vid detta möte i Stockholm år 1994 diskuterade bildandet av IFiS, eftersom mötet var så viktigt att det berättades om i arabiskspråkiga Rabita.
Under 2022 överlämnade Säkerhetspolisen ett yttrande till Skolinspektionen. I yttrandet informeras att Chakib Benmakhlouf var administratör för Whatsapp-gruppen som i mobilen benämndes ”Rådet”. Meddelanden till ”Rådet” hade skickats så sent som i maj 2021, framgår det av Skolinspektionens rapport. I gruppen deltog förutom Benmakhlouf bland annat ledande personer från Stockholm, Örebro, Göteborg och den nuvarande ordförande för IFiS.[11] Namnen på dessa städer påminner om de städer som hade representanter vid ett möte för shurarådet som nämns i Rabita enligt ovan, 1994.
c) Distrikt?
Som framgick av Chakib Benmakhloufs senare redogörelse i Rabita 1995 (se ovan) berättar han om att IFiS grundandes efter det att några ”moderata muslimer” hade samlats till ”ett möte” för att grunda förbundet. Enligt Islamiska förbundet i Sveriges (IFiS) hemsida framgår det att förbundet är nationellt täckande och bland annat består av (grammatiken okorrigerad):
Fyra olika distriktsorganisationer: Islamiska Förbundet Stockholm distrikt, Islamiska Förbundet mitt distrikt, Islamiska Förbundet västra distrikt och Islamiska Förbundet södra distrikt. [12]
Denna uppräkning följs av sammanfattningen: ”Dessa utgör ryggraden i förbundets arbete och den kontinuerliga kontakten med medlemmarna.”[13] Det är förekomsten av sådana distrikt som gör Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) till en nationellt verksam organisation, och som därmed enligt Internationella stadgan 1994 kan platsa in som fullvärdig gren eller nationell organisation i det transnationella Brödraskapet.
Eftersom vi kan konstatera att det har funnits ett shuraråd, utifrån tre av varandra oberoende källor, är detta sammantaget en stark indikation på att Islamiska förbundet (IFiS) är ”nationell organisation” (Tanzim qutri) inom Muslimska brödraskapets transnationella nätverk.
Jag har försökt få fram uppgifter om lokala organisationer under dessa distrikt, men inte lyckats särskilt bra. Under året 2022 (se nedan) finns det endast 6 lokala organisationer registrerade hos Skatteverket med namnet Islamiska förbundet, bl.a. i Linköping, Härnösand, Järva och Mölndal. Lokala organisationer i Uppsala, Örebro och andra orter har andra namn än ”Islamiska förbundet i…”. (Det betyder ju inte att de inte skulle kunna vara anslutna till Islamiska förbundet.) I arkiv vid Skolverket och Skolinspektion finns däremot Islamiska förbundet nämnt som namn i Örebro och Växjö, vid tillståndsansökningar för islamiska friskolor. Det skulle leda för långt att försöka reda ut och kartlägga denna underliggande flora av lokala organisationer.
När jag sökte efter protokollet från det konstituerande mötet för Islamiska förbundet i Stockholm fick jag av en slump fram uppgifter som jag hade letat länge efter. Egentligen var jag ute efter ett protokoll från det konstituerande mötet för Islamiska förbundet i Stockholm (IFS). Jag fick besked från Skatteverket att handlingen saknades. Men det hade kommit in ett protokoll från ett årsmöte i IFS från 2013 för ett byte av namn. Kunde det vara något? Av protokollet framgick att Islamiska förbundet i Stockholm (IFS) ville byta namn till ”Islamiska förbundet: Stockholms moské”. Men det intressanta är de personer som var närvarande. Mötets protokoll kan bekräfta att personkretsen i Islamiska förbundet i Stockholm (IFS) är samma personer som har suttit i styrelsen för Islamiska förbundet i Sverige (IFiS). Valberedningen till årsmötet i IFS med namnbytet bestod av de inflytelserike Omar Mustafa (dåvarande ordförande i IFiS), Chakib Benmakhlouf (grundare och tidigare ordförande i IFiS, och Lamia El Amri (grundare för kvinnoorganisationen och ordförande i Islamic Relief) (se kapitel 7 nedan). Även andra närvarande har direkta kopplingar till Islamiska förbundet (IFiS). Närvarande på mötet finner vi bl.a. Temmam Asabi, ordförande i IFiS, Mustafa al-Sayed Issa ordförande i FIFS, Yasir Al-Sayed Issa (ordförande i Sveriges unga muslimer, Mohamed Temsamani (Ordförande i FIFS), och Khemais Bassoumi (ordförande i FIFS), Najoua Tlili (grundare i Kvinnoorganisationen (MKF), Zaynab Ouahabi (i styrelse i Ibn Rushd och Islamiska skolor) och Ahmed Siraj (styrelsemedlem i Ibn Rushd).[14]
d) En organisationsskiss?
Jag ska försöka rita en preliminär skiss över Islamiska förbundets (IFiS) inre organisation baserad på ovanstående information. Det uppseendeväckande är att jag nu har information om både shuraråd och distrikt. Det är ju samma företeelser som envist har förnekats i den svenska forskningen (kapitel 1.4). Se figur nedan.
Figur: Skiss över Islamiska förbundets i Sverige (IFiS) inre organisation.
e) Antal medlemmar
Islamiska förbundets representanter brukar visa sig, som den mäktigaste islamiska organisationen vad gäller antal medlemmar. Exempelvis har Islamiska förbundet i Stockholm (IFS) enligt sin rapport till SST via riksorganisationen FIFS år 2001 haft 21 820 medlemmar och bekännare. Året där på 2002 ökat antalet till 25 080.[15] Men året därefter, 2003, kom antalet att sjunka drastiskt till 800 för att året därefter, 2004, ha ökat igen till 4 200.[16] I deras bidragsansökningar mellan 2009–2011 bifogades resultatrapporter i vissa fall. Dessa kan ge en indikation om antalet medlemmar, men siffrorna är egendomliga genom den nedåtgående trenden. Under fliken medlemsavgift angavs år 2008 (88 850 kr.), 2009 (84 050 kr.), 2010 (10 750 kr.) 2011 (4 500 kr).[17] I en rapport till Kulturdepartementet från 2015 skriven av Mohamed Temsamani (ordförande i FIFS och i styrelsen för Islamiska förbundet i Stockholm (IFS) och flera andra styrelser som vi kommer att se i kapitel 7) anges att totala antalet medlemmar i Islamiska förbundet i Stockholm (IFS) endast är 395 medlemmar[18] (jämfört med de 25 080 som angavs för år 2002). Min bedömning är att de uppgifter som tidigare har uppgivits till svenska myndigheter helt enkelt inte är trovärdiga. För det första genom sin brist på logik med upp- och nergångar och för det andra genom summorna i medlemsavgiften. Min gissning är att antalet medlemmar i IFS inte överstiger de 395 som anges i Temsamanis rapport 2015.
[1] Mahmoud Aldebe, ”Det svenska Muslimska Brödraskapet i Sverige Al Ikhwan al-Muslimun”, Torbjörn Jerlerups blogg, 2013-04-07. http://web.archive.org/web/20170301091609/https://ligator.wordpress.com/2013/10/07/mahmoud-aldebe-och-antisemitismen-pa-arabnyheter-info-del-2/
[2] Jesper Lindau & Tahir Karwan, ”Islamiska förbundet hotar utesluta kritiker”, SR, 2013-06-26.
http://web.archive.org/web/20161127203016/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2494&artikel=887052
[3] Vidino 2020: 90.
[4] Ibid: 90.
[5] Ibid: 91.
[6] Vidino 2020: 44f. “Pure brothers”.
[7] Ibid.
[8] Ibn Rushd stadgar: Skatteverket brev 2017-12-08. Avhandlingsarkivet.
https://drive.google.com/file/d/1T0cqCD5BZ-8sOC-sIxs7g9tMRxLVNxM7/view?usp=sharing
[9] Ikhwan wiki, ”اللائحة العالمية لجماعة الإخوان المسلمين 1994”, (Internationella stadgan för Muslimska Brödraskapet). Arkiv, 2017-10-30. https://archive.fo/LLXiM
[10] Rabita, ”مجلس شوري الرابطه الإسلاميه في السويد”, (Islamiska förbundet i Sveriges shuraråd), 6/1994: 12.
[11] Skolinspektionen, Beslut, Stiftelsen Framstegsskolan, 2022-05-05, Dnr 2021:6975, s. 5, sparad i avhandlingsarkivet 2022-06-07.
https://drive.google.com/file/d/1sNnKWmN_0tC3xcKqbPl8ZKYEpiZsUUFt/view?usp=sharing
[12] Islamiska förbundet i Sverige, ”Våra distrikt”, 2021-05-13.
https://web.archive.org/web/20210513065738/https://www.islamiskaforbundet.se/vara-distrikt/
[13] Ibid.
[14] Skatteverket, Islamiska förbundet i Stockholm, registrerings handling, ”islamiska förbundet-Stockholms Moské, Årsmöte 2013-08-24. Sparade i avhandlingsarkivet, 2021-09-15.
https://drive.google.com/file/d/1-pwsVmAYde4Nk36qsMcKDcucrgZ1MdC_/view?usp=sharing
[15] SST, Statistik Islamiska församlingar 2001–2004, sparad i avhandlingsarkivet 2017-10-14. s.1.
https://drive.google.com/file/d/1isZIFhDyUY2lvZjHPjXNrio0XktbD0I3/view?usp=sharing
[16] Ibid. s. 2
[17] SST, Kontrollblanketter, Organisationsbidrag, FIFS, Islamiska förbundet i Stockholm, 2010–2011, sparad i avhandlingsarkivet 2018-01-15.
https://drive.google.com/file/d/1j5VOyzJKIYPcLJ_sBGldXD2Gnec5p-Rm/view?usp=sharing
[18] Regeringskansliet, ansökan om insamling av medlemsavgift via skatt, Dnr. Ku. 295/01390/B, sparad i avhandlingsarkivet 2017-12-15. https://drive.google.com/file/d/1jnFSC2KQpFfZVEdANDkTkU4r90qRt_Ye/view?usp=sharing