I den här artikeln tar Sameh Egyptson, religionsvetare och forskare i interreligiösa relationer, upp viktiga frågor kring islams utövande och källkritik. Han anser att vissa frågeställningar av Koranens skrifter är en förutsättning för integrationen av muslimer i Sverige samt väsentligt för att bekämpa våldsideologier.
Fängelsestraff i Egypten
Idag sitter teologen och predikanten Islam Behery i fängelse i Egypten. I somras dömdes han till fem års fängelse i den första av ett fyrtiotal påstådda hädelsemål. En dom som nyligen sänktes till ett år och därefter verkställdes. Han ansågs ha smutskastat islam genom att han, i sina predikningar, pekat på att dagens hat och våld, utövat av IS och andra jihadgrupper, överensstämmer med handlingar vilka anses, enligt religiösa skrifter, ha förekommit under de första muslimska krigen. Dessa leddes av profeten själv mot judiska- och månggudadyrkande stammar och nämns i profetens ”traditioner”, Sahih al Bukhari. Behery påminde om att denna beskrivning även är en del av historiebeskrivningen från islams första era. Under en generation lades då hela Mellanöstern och Nordafrika under muslimskt välde. Historieböckerna är fyllda med beundran över muslimska jihadkrigare vilka hyllas för sitt våld, mod och styrka.
Behery ifrågasatte dock sanningshalten av dessa skrifter. Storimamen vid al-Azhars lärosäte i Kairo fördömde och anmälde då honom till åklagarmyndigheten för hädelse. Chefsteologen för Muslimska Brödraskapet, Yusuf al-Qaradawi, såg Beherys kritik som en komplott mot Islam och fördömde honom också starkt.
Enligt den ortodoxa sunnimuslimska teologin är Koranen likställd med Guds sanna och eviga ord. Det som skrivits ner där gäller i alla tider och profeten Muhammed anses klanderfri. Profeten Mohammeds ”traditioner”, vilka beskriver hans gärningar, kallas Sunnah och är sunnimuslimers förebilder som måste efterföljas. På åttahundratalet, två hundra år efter profetens död, cirkulerade drygt 600 000 ”Sunnahberättelser”. Därför studerade teologen al-Bukhari dem, valde och auktoriserade drygt 7000 av dessa som han ansåg vara de rätta och sanna Sunnah. Sunni-teologin samt Sharia byggs på Sunnah och muslimer som bröt mot denna teologiska konsensus förföljdes.
Men i samband med IS:s våld och barbari i islams namn har muslimska teologer börjat ifrågasätta och debattera källorna kring dessa religiösa urkunder som IS legitimerar sina handlingar med.
Situationen bland imamerna i Sverige
Nyligen lät Ziyad Ayach, styrelseledamot i Sveriges imamråd, publicera en debattartikel i Aftonbladet. Det var en appell riktad till muslimska teologer och hatpredikanter som avslutades med en uppmaning till det sunda förnuftet. Det tog inte många dagar innan Sveriges imamråd, skapat av Islamiska förbundet, tog offentligt avstånd från styrelsemedlemmens debattinlägg.
Detta var inte förvånande med tanke på det Islamiska förbundets koppling till fundamentalisten al-Qaradawi. Ayachs utspel bör uppmärksammas och deltagarna i debatten vid Sveriges imamråd bör förtydliga offentligt deras argument samt ge möjlighet för allmänheten att delta i debatten.
I dagens läge finns det varken inom den muslimska världen eller i Sverige något lärosäte som undervisar källkritik av muslimska texter. En källkritik, så kallad exegetik, av kristna urkunder är en självklar del av undervisningen för religion- och teologistudenter. Historisk-kritisk hållning måste ledsaga varje bibelläsning.
Så när imamen Ayech vädjar till det sunda förnuftet inom religionsbedömningen av Islam, är det ett hoppingivande tecken för att instifta källkritiska studier även för sunniislamiska religiösa texter. Studier som även bör ta till vara på moderna vetenskapliga teorier. Utan varken källkritisk hållning eller någon möjlighet till exegetiska studier av de religiösa urkunderna får hatpredikanter och religiösa våldsideologier övertaget över de moderata muslimerna. Därmed försvåras även muslimernas integration i Sverige.