Fakultetsopponenten: Egyptsons avhandling ger utomordentlig inblick i aktivisternas värld

KVARTAL: AV KHALED SALIH | 3 MARS 2023 

https://kvartal.se/artiklar/egyptsons-avhandling-ger-utomordentlig-inblick-i-aktivisternas-varld/

Fakultetsopponenten, Khaled Salih är fil.dr. i statsvetenskap och universitetsrektor (emeritus) vid  University of Kurdistan-Hewlêr (Erbil-Irak). Han var opponent på Sameh  Egyptsons avhandling. 

Sameh Egyptsons avhandling vid Lunds universitet väcker känslor. Några  försökte hindra den från att läggas fram på grund av påstådd “vetenskaplig  oredlighet” redan före den 10 februari. Själva disputationen innebar något  nytt i den svenska traditionen av tillit och öppenhet – en höjd nivå på  säkerheten i universitetsbyggnaden. Disputant, betygsnämnd, ordförande  och opponent eskorterades till och från salen av livvakter. Jag började undra  vad som hade hänt i Sverige. Har de säkerhetsarrangemang som jag upplevt  sedan 2003 i Irak, Kurdistan-regionen och delar av Mellanöstern nu blivit en  del av det akademiska livet i Sverige? 

Något fundamentalt hade förändrats. Jag känner knappt igen det Sverige  som erbjöd mig skydd och trygghet för 40 år sedan. Och det är just en aspekt  av dessa förändringar som Egyptson studerar. Jag kan föreställa mig att få  människor läst avhandlingen i sin helhet så noggrant som en opponent måste  göra. Under disputationen pekade jag på förtjänster och brister i  avhandlingen, men här uppmärksammas några inslag som kan berika den  fortsatta debatten. 

Centralt i Egyptsons avhandling står en paraplyorganisation vid namn  Islamiska förbundet i Sverige (IFiS). Den kontrolleras av cirka 13 män, visar  det sig, som har lyckats etablera över 20 muslimska/islamiska organisationer i  Sverige. Tre av dessa organisationer lyckades få 437 miljoner kronor i bidrag  bara år 2016 – och slog sitt rekord med 618 miljoner kronor år 2019. Dessa  organisationer har dessutom lyckats sätta undan 250 miljoner som eget  kapital. 

Sett från initiativtagarnas perspektiv är detta ett framgångsrikt projekt. Hur  gjorde man? Vilka ligger bakom denna sagolika historia? Vilka är deras  syften och motiv? Vilket är deras yttersta mål? 

Påtagliga kopplingar 

Avhandlingen tar utgångspunkt i en svensk akademisk diskussion som ser  IFiS och dess organisationssfär som religiösa organisationer. Många  religionsvetare tonar ner eller utsår tvivel kring IFiS:s kopplingar till en  större, transnationellt verksam organisation vid namnet Muslimska  brödraskapet (MB). Egyptson vill testa om det finns några sådana  kopplingar genom att försöka kartlägga IFiS:s eventuella relationer till MB  på tre nivåer: organisatoriskt, ideologiskt och praktiskt politiskt. 

Genom ett gediget faktaunderlag bestående av förstahands- och  andrahandskällor, även arabiskspråkiga, kommer Egyptson fram till att det  finns, och har funnits, påtagliga kopplingar mellan IFiS och MB. I den  omfattande redovisningen träder ett dussintal män fram som “en inre cirkel”.  Han hittar deras namn som fingeravtryck på alla tre nivåerna när han  granskar och jämför dessa organisationers texter på svenska och arabiska,  

liksom i intervjuer som gjorts i arabiska media, samt i dokument som dessa  personer har lämnat in till svenska myndigheter om sin verksamhet. Hur vet man, närmare bestämt, vad det är som Allah vill att man ska offra sitt  liv för? 

Resultatet ger en klar bild av en handfull aktiva muslimska män, som i  svenska offentliga och mediala sammanhang hävdar att de tillvaratar  “muslimernas intressen” i Sverige. På arabiska framställer sig dessa  framgångsrika individer som representanter för politisk islam. De har  kontinuerliga, broderliga relationer och kontakter med MB i Egypten och  Europa. På en nivå vill dessa människor framstå som om de tillhör ett  trossamfund med begränsade mål, på en annan bedriver de identitetspolitik  och hoppas kunna konvertera människor; islam är för dem en allomfattande  livshållning. Vidare ingår deras aktiviteter i det egyptiska och europeiska  broderskapets nätverk för att “islamisera” Europa, om än med fredliga medel. 

Många avgörande detaljer 

Ideologiskt visar avhandlingen att IFiS i stora drag och i många avgörande  detaljer inte bara är själsfränder utan anammar MB:s ideologiska mål och  världsbild. Så sent som 2019 var MB:s livsmotto, enligt en lång artikel på  arabiska: “Allah är vårt mål; profeten är vår ledare; Koranen är vår lag; jihad  är vår väg; och döden för Allahs skull är vår högsta strävan.” Varje aspekt av  dessa fem pelare kan leda till, och har lett till, motstridiga tolkningar i  politiska och religiösa sammanhang i modern tid (också historiskt). Ta till  exempel det sista åtagandet att dö för Allahs skull som den högsta strävan i  livet. Hur vet man, närmare bestämt, vad det är som Allah vill att man ska  offra sitt liv för? 

Oftast svarar religiöst och politiskt aktiva muslimer att det handlar om att  förverkliga en politisk världsordning som ska vila på kalifatet (en islamisk  stat) och sharia (Allahs lagar). Stat och religion i denna ordning är organiskt  sammanvävda och måste genomsyra samhället och gälla globalt. MB:s 

grundare hämtade sin inspiration till en kosmisk rättvisa direkt från Koranen. 3 of 6

Enligt Hassan al-Banna, Muslimska brödraskapets grundare, har Allah  anförtrott muslimerna en högre uppgift än andra folk. De har getts plikten att  vägleda mänskligheten till sanning och godhet, samt lysa upp hela världen  med islams sol. al-Banna vill att hans “Muslimska bröder” (som  organisationen heter på arabiska) på största allvar ska ta sig an detta  gudomliga uppdrag som mänsklighetens förmyndare, med rätt till dominans  och suveränitet över hela världen. Han påminner om att detta förmyndarskap  är “vår sak, inte västvärldens sak.” 

Islam, liksom alla andra ideologier, blir bara en fortsättning på politiken, men  med andra medel… 

Än idag står det gåtfulla ordet “förbered” på MB:s emblem under två svärd  och en bild av Koranen. Uppmaningen är hämtad från ett kapitel i Koranen  med titeln “Krigsbytena”. Den som kan sin koran och känner till symboliken  och kontexten bakom orden om förberedelse behöver inte någon förklaring.  En tolkning är att man ska förbereda sig med kraft och andra nödvändiga  åtgärder mot dem som identifieras som fiender. 

Frågan blir: Hur har de aktiva muslimer som har kommit till det  liberaldemokratiska Sverige förhållit sig till detta ädla och eviga uppdrag?  Avhandlingen ger en utomordentlig inblick i hur aktivisterna anpassar sig till  spelreglerna i Sverige och hittar olika vägar och strategier för att erhålla  statliga bidrag för att sätta upp skolor, koranskolor, föreningar och en rad  andra organisationer i syfte att förverkliga sina överordnade mål och delmål.  Verkligheten tvingar fram modifiering och anpassning, spänningar och  medlemsavhopp, men även fusk och olagliga överföringar av allmänna medel  för egna syften. 

Mer öppenhet i arabiska länder 

När jag granskade Egyptsons avhandling och insåg vilket debattklimat som  börjat råda i Sverige angående begränsningar i offentliga debatter om islam  och muslimers aktiviteter, förvånas jag över att delar av den arabiska  debatten rör sig mot en mycket öppnare och djärvare debatt än den svenska. 

Dagarna före disputationen lyssnade jag på en egyptisk författare och  opinionsbildare, Islam Behery, som uppmärksammar de otaliga problem som  islam och muslimska länder konfronteras med om dess traditionella roll som  överordnat normsystem ska behållas. Om man inte ser vidden och  omfattningen av problemen kommer inga konstruktiva och hållbara lösningar  att kunna utvecklas, hävdar han. För dem som arbetar med, granskar eller  studerar politik, är det mesta igenkännbart: modernitet, kvinnors rättigheter,  finansiell reglering, hälsovård och synen på vetenskap, mänskliga och  minoriteters rättigheter liksom yttrandefrihet och organisationsfrihet. 

Islam, liksom alla andra ideologier, blir bara en fortsättning på politiken, men  med andra medel, för att parafrasera Carl von Clausewitz. Sett som en  ultrakonservativ politisk ambition för en samhällsomdaning är politisk islam  och aktiva muslimers krav och ageranden inte så obekanta och mystiska som  det ibland framställs i den offentliga debatten. Starkt konservativa ideologier,  ibland med fundamentalistisk tolkning som värdegrund, har vi mött under  150 år av politisk idéutveckling i Europa och Mellanöstern. I detta  representerar IFiS och MB inget nytt. 

En akademisk avhandling brukar vridas och vändas på för att lära oss vilka  av dess aspekter som kan förbättras i nästa forskningsprojekt. Debatten om  att bannlysa ett politiskt ämne som forskningsobjekt kan kosta samhället  mycket mer än att tillmötesgå kortsiktiga politiska påtryckningar eller  taktiska valallianser. 

Egyptsons avhandling borde ses som ett välkommet bidrag till den  akademiska och offentliga debatten om hur myndigheter, politiker och partier  hanterar offentliga medel, till vilken nytta och vilka normer och ideologier  som främjas. En riksdagsledamot beskrev Sveriges hållning till IFiS som  naiv, men det kan lika gärna handla om en altruism som gått snett i syfte att  “integrera”, kanske rentav en sorts patologisk altruism. Hur kan man annars  finansiera aktiviteter och organisationer vars grundläggande normer och mål  avviker så radikalt från det svenska samhällets?