Publicerad: 2012-11-24 09:11, Uppdaterad: 2012-11-26 10:11 på Newsmill
Svenska kulturcentret i Kairo: EU ger miljardstöd till Egypten utan motkrav på mänskliga rättigheter. Låt inte svenska skattebetalares pengar göda den nya egyptiska diktatorn.
Över 400 toppolitiker och affärsmän från Egypten och EU möttes i Kairo i förra veckan för att knyta kontakter och diskutera turismsektorn och investeringarna i EU-programmet ”EU Egypt Task Force”.
Mötet hölls på hög nivå. Från Europa kom såväl EU:s ”utrikesminister” Catherine Ashton som EU-kommissionärerna Antoni Tajani och Stefan Fühle som ett flertal europeiska utrikesministrar, bland dem Carl Bildt. Den egyptiska sidan representerades av bland andra premiärministern, utrikesministern, investeringsminstern, turistministern och flera andra toppolitiker. President Mursi träffade också några av deltagarna på ett speciellt möte.
Under två hela dagar försökte jag, som presenterade svenska researrangörsföreningen, övertyga mig själv om att president Mursi och hans administration försöker leda Egypten mot demokrati. Att Mursi planerar reformer på lång sikt och att det som sker på den politiska arenan idag är en kortsiktig strategi.
Några uttalanden tog mig dock tillbaka till verkligheten. Det första kom från investeringsministern som sa att ”hälften av medierna i väst ljuger om situationen i Egypten och att Egypten är lugnt för investerare”. Det andra en hög diplomat, med ansvar för samtalen mellan Egypten och EU, som sa ”ni är kristna och vi är muslimer. Vi talar inte illa om er Jesus så ni får inte tala illa om vårt Profet.”
De mest välutbildade i administrationen tror alltså inte på pluralism och yttrandefrihet! Då undrar jag hur de andra islamisterna i Mursis administration, de som man valde att inte skicka till mötet med västrepresentanter, tänker.
När jag frågade höga EU-politiker som deltog i samtalen med president Mursi och i det slutna mötet om vilka åtgärder och tidsplaner för demokratisk förändring som Mursi och hans administration lovat, fick jag inget svar. Trots det har EU-politiker, bland dem svenska, lovat Mursi fem miljarder euro i EU-bidrag och garantier för lån på över fyra miljarder dollar. Den enda kravet är att Egypten uppfyller IMF-villkoren. Några krav på mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter eller minoriteters rättigheter ställs dock inte.
Det polismilitära systemet i Egypten är välbehållet och används idag för att skydda president Mursi från de unga demonstranter som på gatan kräver demokrati och rättvisa. Under de senaste dagarna har polisen och unga demonstranter drabbat samman med hundratals skadade och flera döda som följd. Fria medier rapporterar om tortyr på polisstationer och en konflikt mellan polisen och militär. Kraven på omstrukturering av polisväsendet och militären är väsentlig för demokratirörelsen. Mursi förordar dock en ny konstitution som ger honom själv mer makt än vad han hade när han kom till makten och mer än någon annan president haft i det moderna Egypten.
Mursi upprepar Mubaraks misstag och förlitar sig på medlemmarna i det egna partiet samt på polisen och militären. Han och hans parti visar ingen respekt för mänskliga rättigheter eller för demokrati, vilket ledde till att alla liberala, nationalister, socialister, fackföreningar och alla kyrkor lämnade den konstitutionella församlingen som ska sätta den nya konstitutionen.
Mursi skyddar med sin nya konstitution också församlingen från eventuella upplösningsbeslut från domstol. Hans avskedande av den högsta åklagaren ger honom också mer makt över domstolsväsendet, det utöver de lagstiftande rättigheter han redan har. Detta ger honom dock inte per automatik en lång och säker tid vid makten. Egypten är på väg mot nya oroligheter och jag befarar att det blir våldsamt. När den politiska lösningen uteblir finns endast våldet kvar.
Kommer Europa och Sverige göra samma misstag och stödja den nya egyptiska diktatorn på bekostnaden av det egyptiska folket? Kommer svenska skattebetalares pengar gå till diktatorn för att han ska kunna förtrycka sitt folk och skydda europeiska intressen?
Svik inte demokratikämparna!