I ett öppet och demokratiskt samhälle måste forskare kunna bedriva sitt arbete utan rädsla för repressalier. Ändå ser vi i dag tendenser, även i Sverige, där viktig och ibland kontroversiell forskning stoppas, motarbetas eller tystas. Det är oacceptabelt – och kräver politisk handling.
Kristdemokraterna välkomnar därför regeringens besked att tillsätta en särskild utredning om akademisk frihet. Uppdraget, som ska ledas av professor Anna-Sara Lind vid Uppsala Universitet, ska analysera och föreslå konkreta åtgärder för att stärka forskarnas frihet och integritet. Resultatet ska redovisas senast i juni 2026.
Akademisk frihet handlar ytterst om rätten att tänka fritt, tala fritt och forska fritt. Det är en grundförutsättning för ett levande, demokratiskt samhälle – och för forskning i världsklass.
Svenska forskares utsatthet är på många sätt unik. Sedan 2003 har etikprövningslagen kommit att tolkas på ett sätt som i praktiken hämmar samhällsvetenskaplig forskning. Forskare som använder sig av offentliga dokument eller offentligt kända personuppgifter löper risk att ställas inför etikprövning – ibland för detaljer så marginella att det hotar projektens hela existens. I vissa fall har forskare till och med anmälts och utretts, trots att deras material varit allmänt tillgängligt. Konsekvenserna har blivit förödande, både för enskilda karriärer och för det fria kunskapssökandet.
Samtidigt utsätts forskare i känsliga ämnen – såsom politisk extremism och religiös radikalisering – för hot, hat och trakasserier. Fyra av tio universitetsanställda uppger att de upplevt detta. Det är ett djupt allvarligt hot mot både den akademiska friheten och det demokratiska samtalet.
En av oss har personlig erfarenhet av mediadrev, initierat av akademiker, politiker och journalister, med syftet att förhindra en disputation. Forskningen anmäldes till olika myndigheter. Det tog över ett år innan Åklagarmyndigheten lade ner sin utredning, medan andra myndigheter fortfarande, över två år efter disputationen håller på att granska ärendet.
Konsekvenserna har varit förödande, både på en personlig nivå och för samhället i stort. Forskningen har felaktigt stigmatiserats som tvivelaktig, och forskare har porträtterats som kontroversiell utan saklig grund.
Vi kristdemokrater står tydligt upp för principen att kunskap aldrig får begränsas av ideologi, aktivism eller rädsla. Forskning om islamism – liksom om andra former av extremism – måste få bedrivas på vetenskaplig grund, utan att forskaren stämplas, misstänkliggörs eller stoppas. Det är nödvändigt för att förstå och förebygga hot mot vårt öppna samhälle.
Samtidigt finns det hopp. I fjol lade regeringen fram ett nytt lagförslag (Ds 2024:21) med syftet att reformera etikprövningen. Bland annat föreslås undantag från etikprövning när personuppgifter kommer från öppna, icke-sekretessbelagda källor, eller där informerat samtycke finns. För statsvetare, jurister och antropologer skulle det innebära ett stort steg framåt.
Med den nya utredningen tar vi ytterligare ett viktigt steg. Den ska bland annat granska om nuvarande regelverk ger tillräckligt skydd för forskares individuella akademiska frihet, föreslå hur stödet till utsatta forskare kan förstärkas, och lämna nödvändiga författningsförslag.
När andra länder nedmonterar den akademiska friheten, då ska Sverige gå i motsatt riktning. Vi ska stärka den. För ett samhälle där sanningen får sökas fritt är ett samhälle som står starkt – både i kunskap och i demokrati.
Lili André (KD), Rikdagsledamot och Talesperson för Forskning och utbildning
Sameh Egyptson (KD), teol. dr. i Interreligiösa relationer, Kristdemokrat