Kommentar på slutreplik i Kyrkans tidning


Ledarskribenten Fanny Willman besvarar min replik 2024-10-14.

Hon skriver:
”Kritiken om att det är svårt att dra teologiska slutsatser om en samtida, religiös rörelse genom att
studera textuella artefakter exemplifierades förvisso genom Egyptsons avhandling, men var i
sammanhanget framförallt riktad mot en region i Sverige som fattat formella beslut att kräva tillbaka
finansiering från Ibn Rushd efter att ha identifierat material som ansågs strida mot folkbildningens
demokratikrav.”

Trots min replik har ledarskribenten svårt att skilja mellan teologi och ideologi, samt mellan religion
och politik. Min avhandling, ”Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i
Sverige”, handlar inte om en religiös rörelse utan om en politisk. Muslimska brödraskapet är
terrorstämplat och förbjudet i muslimska länder – inte för att det är en religiös rörelse, utan för att det
islamistiska brödraskapet har politiska ambitioner och politiska mål.

Fanny Willmans svar saknar helhetsperspektiv, när hon skriver att hennes kritik var:
”framförallt riktad mot en region i Sverige som fattat formella beslut att kräva tillbaka finansiering från
Ibn Rushd efter att ha identifierat material som ansågs strida mot folkbildningens demokratikrav.”

Debatten handlar egentligen om att Svenska kyrkan fortsätter samarbetet med Ibn Rushd
Studieförbund, trots Folkbildningsrådets bedömning efter flera utredningar och skandaler i flera
regioner och kommuner, som visar att Ibn Rushd brister i efterlevnaden av grundläggande
demokratiska värderingar och främjar antidemokratisk verksamhet. Det handlar inte om EN region
utan om FLERA regioner, kommuner samt Folkbildningsrådet, som beslutat att dra in ekonomiska
bidrag till Ibn Rushd Studieförbund och som kräver återbetalning av utbetalda bidrag.

Ledarskribenten Fanny Willman skriver slutligen i sitt svar:
”I vardagligt tal brukar empiriska metoder avse intervjuer, observationer och i den levda verkligheten
situerade interaktioner med det fenomen som studeras. Att det också behövs religionsvetenskaplig
forskning som djupt studerar innehållet i religiösa texter har jag aldrig betvivlat.”

Fanny Willman fortsätter att bedöma Ibn Rushd Studieförbund som en religiös organisation och
beskriver en vetenskaplig tradition som huvudsakligen tillämpas för att studera religiösa rörelser. I
internationella studier väljer däremot de flesta forskare att studera Muslimska brödraskapet med
statsvetenskapliga metoder, vilket även jag gör i min avhandling.
Jag rekommenderar Kyrkans Tidnings redaktion att läsa min avhandling, ”Global politisk islam?
Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige
, med fler än 48 700 unika nedladdningar
från Lunds universitet.

Sameh Egyptson
teol. doktor i interreligiösa relationer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *