Omar Mustafa hade en unik karriär inom svensk politik. Från en ledande aktör i Sveriges unga muslimer och Islamiska förbundet till medlem av partistyrelsen i det största svenska partiet Socialdemokraterna .Det blev dock bara en vecka i partistyrelsen.
Omar Mustafa beskriver idag kritik mot honom och El-Haj som ”rasistiska drev”. Det är samma Mustafa som besvarade krav från partiledningen att acceptera homosexuella med:
”Jag är inte teolog och det har inget med saken att göra här. Börjar ni kräva av mig att jag ska ta avstånd från min religion då tycker jag att det är problem.”
Därför är det viktigt att det finns en dokumentation över Mustafas politiska karriär. Den här dokumentationen innehåller hittills opublicerat arkivmaterial, som ingår i avhandlingen, ”Global politisk islam”, laddas ner gratis här.
18.1 Semikollektiv samverkan och semikollektiv entrism med Socialdemokraterna
Jag valde termen ”semikollektiv” för att den här typen av politiskt deltagande, som inte handlar om att en hel organisation samverkar med ett helt parti. Nu var det i stället en grupp individer på hög nivå inom nätverket som 2010, under ledning av Omar Mustafa, då ordförande för moderorganisationen Islamska Förbundet (IFiS), och Rashid Musa, då ordförande för moderorganisationens ungdomsförbund Sveriges unga muslimer (SUM), närmade sig en sidoorganisation till socialdemokratin, Broderskapsrörelsen med dess lokalförening i Stockholm, den nybildade föreningen Hjärta. Broderskapsrörelsen kände väl till dessa personers organisatoriska tillhörighet sedan tidigare samarbete och välkomnade dem in i samarbetet. Bakgrunden var följande.
Efter valet 2010 hade Omar Mustafa på allvar trätt ut på den politiska scenen, tidigare sekreterare för Sveriges unga muslimer SUM. Nu var han efterträdare till Abdirizak Waberi som ordförande i IFiS, Waberi hade ju blivit riksdagsman för Moderaterna. Mustafa deltog därefter i grundandet av ett socialdemokratiskt lokalförbund inom Broderskapsrörelsen, föreningen Hjärta – troende social-demokrater i Stockholm. tillsammans med bland annat de pro-islamiska och multikulturalistiska ideologerna och aktivisterna Mattias Irving och Anna Ardin. Den positiva attityden mot ”islam” och vikten av att bjuda in till dialog och deltagande signalerades vid denna tid också på ett annat sätt inom Broderskapsrörelsen. Ledda av sin ordförande, Peter Weiderud, och stödda av trion Mustafa, Irving och Ardin, bytte Broderskapsrörelsen 2011 namn till Tro och Solidaritet inom socialdemokratin.[1] Detta förslag hade lagts fram redan under den inledande perioden av dialog mellan Sveriges muslimska råd (SMR) och Broderskapsrörelsen på 1990-talet. Med detta namnbyte signalerade man en öppenhet för andra religioner, i praktiken betydde det islam och muslimer. Det är kännetecknande att Broderskapsrörelsen ordförande Peter Weiderud betonar att namnbytet är till för att integrera muslimer i Socialdemokratin. I sitt inledningsanförande sade han:
När Broderskapsrörelsen grundades förekom inte muslimer i den svenska religionsstatistiken, men successivt har vårt land blivit mer likt världen i stort. Det finns 200 000 muslimer i Sverige… Broderskapsrörelsen har under många år stått på barrikaderna för att de ska få religionsfrihet och försökt motverka diskriminering. Vårt engagemang har ingett stor respekt i de här grupperna och många söker sig till oss, trots att vårt namn varit kristet.[2]
Omar Mustafa blev därefter ordförande i Hjärta i mars 2013. Vid samma årsmöte 2013 valdes Rashid Musa – radikal ordförande för Sveriges unga muslimer och aktivist i radikala MMRK och beundrare av den revolutionäre Malcolm X från Nation islam i USA (se kapitel 7.4.1 ovan) – till styrelsen och valberedningen.[3] Den tidigare sekreterare för Broderskapsrörelsen, Ola Johansson (beundrare av den radikale islamisten Sayyid Qutb)[4] valdes också till valberedningen, detta nämner jag bara för att förtydliga Omar Mustafas och Rashid Musas politiska förtroende och status, men också för att peka på den idémässiga bredden i riktning mot radikal islamism inom Hjärta. Genom sitt omvittnat vinnande sätt blev Omar Mustafa mycket populär inom islamvänliga och multikulturalistiska kretsar inom socialdemokratin. När Omar Mustafa senare under 2013 tvingades lämna socialdemokratin, se nedan, fick naturligtvis relationen mellan partiet och föreningen Hjärta en knäck. Mustafa fortsatte dock inom Hjärta tillsammans med Musa, Irving och Ardin. Tilläggas bör att föreningen Hjärta i januari 2022 till slut lämnade Socialdemokratin (och därmed Tro och solidaritet) eftersom man ansåg att partiet inte längre var öppet för den proislamiska politik man själv ville driva under öppenhetens och solidaritetens banér.[5]
Omar Mustafa hade som ung varit aktiv i Sveriges Muslimska Scouter (SMS). Religionsvetaren Mattias Gardell, som hade fått ett officiellt uppdrag att granska penningstödet till civila organisationer, refererade till Omar Mustafa i en av sina finansiella rapporter som en ung föredömligt representativ muslim.[6] Omar Mustafa anslöt sig tidigt till Sveriges Unga Muslimer (SUM) genom vilka han blev medlem i sekretariatet för Muslimska Brödraskapets europeiska ungdoms- och studentorganisationen FEMYSO. Han deltog i konferenser och besökte flera länder där han träffade bland annat representanter för HAMAS (Muslimska Brödraskapets filial i Palestina samt den Iranstödda shia-milisen Hizbollah.)[7] I Sudan deltog han i en konferens om Darfur som representant för FEMYSO och SUM. Sudan styrdes då av diktatorn Omar al-Bashir som kom till makten genom en militärkupp i samspel med Muslimska Brödraskapet riktad mot en demokratiskt vald regering som leddes av premiärministern Sadiq al-Mahdi. Efter militärkuppen började ett inbördeskrig och den sudanesiska regeringen anklagades för folkmord mot de afrikanska stammarna i Darfur. Islamiska förbundet (IFiS) har förklarat sitt stöd för det islamistiska styret i Sudan genom att bjuda in ledaren av Muslimska Brödraskapets sudanesiska gren, Ibrahim Al-Sanusi, till den årliga konferensen i Stockholm 1996 (se tabell i kapitel 6.5).
Omar Mustafa presenterade en rapport på förbundets webbplats som försvarade den sudanesiska regeringen. Han förklarar att alla som deltar i kriget ”har samma utseende och etnicitet bortsett från att vissa har ett lokalt språk utöver arabiskan”. Konflikterna mellan stammarna handlar i stället om tillgången till vatten och boskap. Omar Mustafa tillskrev den globala uppmärksamheten om Darfur-krisen sammanstötningen mellan den sudanesiska regeringen och det amerikanska oljebolaget Chevron som enligt honom drevs av den amerikanska utrikesministern Condoleezza Rice. Den sudanesiska regeringen förvisade Chevron från Sudan under förevändning av dess ineffektivitet.[8] Omar Mustafa kritiserade också media som beskrev situationen i flyktinglägren i Darfur som svår. Han jämför flyktinglägren med situationen i en av huvudstadens förorter, som han besökt, och kommer till den islamistiska regimens försvar: ”I flyktingförläggningarna hade man åtminstone gratis mat, utbildning och sjukvård av hjälporganisationer”. [9] Relativiseringen av folkmordet den sudanesiska regeringen var anklagad för, och det politiska stödet till den islamistiska regeringen i Sudan i hans artiklar, följer al-Qaradawis uttalade syfte om att Brödraskapets organisationer i Europa ska stödja sina bröder utomlands i deras olika politiska projekt (se kapitel 16.2.1).
Som ordförande för Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) intervjuades han i den saudiska officiella TV-kanalen Al Ekhbariya 2014 Channel. I intervjun hyllade Omar Mustafa den saudiska regeringen för deras ekonomiska stöd till bygget av den stora moskén i Göteborg.[10] Han beskriver Islamiska förbundet (IFiS) som en politisk gemenskap som lyckades att fåförbundets ordförande att bli invald riksdagen. Waberis valseger beskriver han som ett erkännande från partier och politiker av Islamiska förbundets maktposition och inflytande. Mustafa beskriver förbundets politiska roll som representanter för muslimer med mål att försvara deras rättigheter när det gäller lagstiftningsfrågor i Sverige, den palestinska frågan, humanitära frågor som den somaliska frågan och frågor angående den arabiska våren.Mustafa gav ett exempel när förbundet krävde att den svenska regeringen skulle bryta sina diplomatiska och ekonomiska förbindelser med den syriska regimen (Muslimska brödraskapets fiende, förklarad som kufar, otrogna och utsatt för väpnad jihad utifrån en fatwa av Yusuf al-Qaradawi).[11] Alla dessa politiska ställningstaganden och aktiviteter som Mustafa beskriver stämmer väl med al-Qaradawis tänkande och målsättningarna i dennes ”europeiska strategi” enligt ovan (se kapitel 14.5 och 16.1).
I statliga arkiv finns några dokument som visar på Mustafas politiska aktivitet i Sverige innan han anslöt sig till Socialdemokraterna. Som sekreterare för Sveriges unga muslimer (SUM ) skrev Mustafa år 2006 ett protestbrev till den moderate statsministern Fredrik Reinfeldt, efter att denne hade tillträtt som statsminister. I brevet protesterar Omar Mustafa mot utnämningen av den ”islamofobiska Nyamko Sabuni till integrationsminister”. Han bad statsministern att ”sparka henne och bli muslimernas hjälte” och han lade till det frestande lockbetet inom parentes: ”(=kan leda till att du vinner nästa val också)”, det vill säga genom ”muslimröster”.[12]
Omar Mustafa deltog i debatten 2011 när Islamiska förbundet och dess sidoorganisationer bjöd in gäster som är kända som ”antisemiter” och ”homofober”. Han försvarade inbjudningarna och anklagade, som ordförande för Islamiska förbundet (IFiS), kritikerna för ”islamobfobi”. Han påstår följande på webbplatsen Newsmill:
Islamofoberna har sedan länge försökt bevisa att vi muslimer och ledare för muslimska organisationer sympatiserar och praktiserar kvinnoförtryck, antisemitism och terrorism. Men deras [på lösa grunder] baserade islamfobiska föreställningar ger dem sällan någon trovärdighet. Nu upprepar man försöken genom att koppla oss till citat som sagts vid något tillfälle av en person på andra sidan jorden, som vi någon gång har bjudit till en konferens där denne ska tala om något helt annat. I vilka andra sammanhang klumpar man ihop människor och anklagar dem på detta sätt? [13]
Uttalandet skedde i samband med att media hade kritiserat Sveriges unga muslimer (SUM) för inbjudan av en homofobisk predikant som jag nämnde tidigare i samband med synen på homosexualitet (kapitel 11.4.6). Saken är ju inte enbart en idédebatt. Kritiken mot SUM kan ju äventyra föreningens ekonomiska bidrag från det offentliga Sverige. Omar Mustafas egen syn på homosexualitet återkommer jag till nedan.
Vid Muslimska familjedagarna 2014, i en panel som handlade om det så kallade ”mediedrevet” mot honom 2013 när han skulle inväljas som suppleant i socialdemokratins partistyrelse, berättade Omar Mustafa om början av sin politiska bana med Socialdemokraterna (jag återkommer till detta nedan). Mustafa förklarade att en anledning till engagemanget i Socialdemokratin var att han ville påverka Socialdemokraterna politiskt eftersom de saknade en ideologisk drivkraft, kunskap och engagemang i de frågor om ”islamofobi” som han ville driva och som han beskrev som en ”strukturell rasism”.Den andra anledningen, säger han inför sin förstående publik, var att han var så trött på:
”Muslim Alibi som hela tiden skulle tas fram för att representera mig och er … De säger, ”min mamma ber” och sen i nästa mening så säger de det mest islamofobiska man någonsin kan tänka sig på bästa sändningstid.”[14]
Vad Mustafa avser här måste tolkas. Jag utgår från hans inlägg på Newsmill ovan samt panelens diskussioner. Det han menar med ”Muslim Alibi” är troligen de sekulära muslimer som uttalar sig i TV och betonar sin muslimska bakgrund, i Sverige islamismkritiska ”förortsfeminister” som Nalin Pekgul och Hanna Gadban. Men vad han menar med det ”islamofobiska” som de uttalar är också svårt att veta. Utgående från debatten som varit, är det ”islamofobiska” troligtvis dessa personers kritik att Islamiska förbundet (IFiS) inte representerar landets muslimer, att förbundet har en kvinnoförtryckande eller kvinnoförnedrande attityd och ideologi, liksom att det går ”moralpoliser” i förorten som pekar på kvinnornas klädsel. Kampen mot ”islamofobi” och ”strukturell rasism” (mot muslimer) skulle senare återkomma många gånger i Mustafas politiska gärning, kopplat till socialdemokratiska sidoorganisationen Tro och solidaritet (SST).
Omar Mustafa berättar vid Familjedagarna 2014 hur det hela började, att han 2011 tillsammans med medlemmar från Broderskapsrörelsen och Sveriges unga muslimer (bland annat Rashid Musa ska vi få se), bildade Stockholmsföreningen Hjärta inom socialdemokratins sidoorganisation Broderskapsrörelsen som snart skulle byta namn till det islaminkluderande Socialdemokrater för tro och solidaritet (STS). Genom sin sammankoppling på ordförandenivå med Hjärta och Tro och solidaritet (STS ) hade Islamiska förbundet (IFiS) rent taktiskt gjort ännu ett lyckat drag för att få det närmaste monopol på positionen som ”de svenska muslimernas” representant i det offentliga Sverige, utöver de åtgärder som tidigare har nämnts (se kapitel 7.2 och 7.3.1). Det synliggörs av Omar Mustafas karriär inom Hjärta och Tro och solidaritet enligt ovan.
Som ordförande i Hjärta, sedan årsmötet i mars 2013, nominerades Omar Mustafa till Stockholms arbetarekommun. I blixtsnabb politisk karriär valdes Omar Mustafa till suppleant i Socialdemokraternas partistyrelse vid S-kongressen i Göteborg den 7 april 2013. Dagen därpå publicerade Daniel Vergara på EXPO:s webbsida en artikel där han kritiserade detta inval och påpekade att Omar Mustafa hade bjudit in antisemiter i egenskap av ordförande för Islamiska Förbundet (IFiS) och att han på sin Facebook-sida var anhängare av den egyptiska presidenten Mursi, liksom av ideologen al-Qaradawi.[15] I en intervju med partistyrelsen dagen efter svarade Mustafa på kritiken. När det gäller den första punkten förnekade han att han var antisemit.[16]I intervjun beskrev han Al-Qaradawi som en av världens mest framträdande muslimska teologer, ”om du vill göra den jämförelsen kan man likna han med påven”. Men Mustafa delar inte al-Qaradawis antisemitiska åsikter, framhäver han, till exempel att se Förintelsen som Guds straff till judar. Mustafa berömde däremot al-Qaradawi för andra mer positiva fatwor och gav exempel på att han tagit avstånd från självmordsbombningar.[17] Det bör påpekas att Omar Mustafa genomför detta försvar retoriskt skickligt. Han försvarar sig utan att på ta avstånd från någon enda fundamental idé i Brödraskapets ideologi (se kapitel 10–12 ovan)., Han till och med lyckas relativisera al-Qaradawis syn på det judiska folket, som bestämda till utrotning av Gud. Mustafa verkar helt omedveten om att al-Qaradawi i synen på självmordsbombning i stället har utfärdat en fatwa som tillåter både självmordattentat och/eller raketattacker mot israeler och syrier (se kapitel 11.4, 11.6, 14.3.4, 16.2.3).
I en artikel i Aftonbladet försvarar Omar Mustafa sin ifrågasatta syn på jämställdhet och homosexualitet; jag återgav denna artikel ovan (se kapitel 10.3.4). Han beskriver sig stå för mångfald och jämlikhet, där en muslimsk kvinna i slöja ska ha samma grundläggande mänskliga rättigheter som en sekulariserad kvinna som hatar slöja,och som tar avstånd från alla försök att hindra kvinnor att leva sina liv efter sina val.[18]I uttalandet kan man dock inte få någon uppfattning i den omdiskuterade frågan om slöjan är en islamisk religiös symbol som muslimska kvinnor bör bära eller ej (se kapitel 10.3.4 om Abdirizak Waberis syn på detta).När det gäller homosexuella förtydligar Omar Mustafa inte sin egen ståndpunkt i frågan. Han försvarar den kloka lagstiftningen i Sverige som ger rätt till de enskilda religiösa församlingarna att själva definiera sina ritualer och vigsel-traditioner; underförstått att de islamiska församlingarna kan vägra detta.[19] Återigen är Mustafa retoriskt skicklig. Han behöver genom dessa formuleringar inte backa från sitt uttalande i SR, mars 2010, där han hävdade att homosexualitet är förbjudet i islam,[20] och framhäver underförstått sitt förbunds rätt att inte viga homosexuella enligt den ”kloka” svenska lagstiftningen. Han justerade däremot sin ståndpunkt från Newsmill 2011 som återgavs ovan, när det gäller att bjuda in uttalade antisemiter till föreläsningar vid Islamiska Förbundets konferenser och dess anslutna organisationer. Visserligen borde förbundet få bjuda in vilka föreläsare de vill i yttrandefrihetens namn, till och med sådana som är emot judar och homosexualitet. Men nu har han kommit fram till att så kallade ”hatpredikanter” bara bör bjudas in om de starkt har tagit avstånd från sina tidigare, hatfyllda uttalanden.[21]
Omar Mustafas otydliga eller tveksamma uttalanden var inte tillräckligt övertygande för den socialdemokratiska partiledningen. Partiledaren och stats-ministern Stefan Löfven kom slutligen med ett avgörande meddelande, att Omar Mustafa var tvungen att välja mellan IFiS och Socialdemokratin.[22] På en presskonferens annonserade Omar Mustafa sitt utträde ur Socialdemokraterna och anklagade partiets ledning för att ha utsatt honom för en betald mediekampanj.[23] Men ordföranden för Socialdemokraterna i Stockholm, Veronica Palm, som formellt hade nominerat Mustafa, sa att mediekampanjen inte hade något att göra med partiets beslut att vilja se Omar Mustafas avgång. Anledningen var enligt Palm att:
Omar Mustafa kunde inte – under den långa processen vi hade – ta avstånd för det han gjort som ordförande för Islamiska förbundet och säga att han inte kommer att göra det igen.[24]
I panelen på Familjedagarna 2014 påstod Omar Mustafa däremot att Veronica Palm hade stor förståelse för hans religiösa ideologiska bakgrund och att valet av honom till styrelsen var på grund av att han representerade Islamiska Förbundet.[25]Faktum är nog att Veronica Palm troligen inte kände till att Islamiska Förbundet (IFiS) hade politiska band till Muslimska brödraskapet.[26] Omar Mustafa valde att avgå från sin post i partistyrelsen men också att lämna partiet. Han anklagade på Islamiska Förbundets webbsida socialdemokratiska partiets ledare för att skicka ett skrämmande budskap till muslimer i Sverige”att man inte kan förena ett partiuppdrag och ett uppdrag i det muslimska civilsamhället”.[27]
Socialdemokratin hade varit splittrad, både om invalet av Omar Mustafa och beslutet om hans avgång. Men Mustafa hade ett osedvanligt starkt stöd från ledningen för Tro och Solidaritet. Ordföranden, Peter Weiderud skrev en artikel i Dagens Nyheter där han fastslog att Omar Mustafa representerade ett stort segment av väljare där 75% röstar på S. Och vill man inte bara betrakta dessa som ”röstboskap” så måste man ju ”ta vara på” kloka och progressiva ledare som Omar Mustafa, som verkligen i ”en konservativ kontext” hade förmått åstadkomma förändringar när det gällde homosexuellas rättigheter och jämställdhet. (Weiderud berättar dock inte konkret vad detta skulle vara.) [28]
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och senare ordförande för Tro och Solidaritet, kommenterade på sin blogg att Omar Mustafas avgång från partiet återspeglade en källkritisk kollaps och hade skapat en djup olust inför framtiden. I artikeln kritiserade Bjereld också medias hållning. Han tog här upp frågan om familjestadgarna på Islamiska Förbundets webbsida, som föreskriver lagliga skillnader mellan kvinnors och mäns rättigheter, och som hade använts som argument mot Mustafa. Han förklarade det som ett exempel på sammanblandning av olika texter med olika religiöst innehåll. Svenska medier gjorde fel, ansåg Bjereld när de citerade dem utan granskning och när man betecknade dem som en stadga för IFiS, när de närmast bara återgav islam som religion.[29] Detta är dock en mycket tveksam tolkning av från Bjerelds sida. Han uppmärksammade inte att samtliga författare till de översatta artiklarna är islamister som tillhör Muslimska brödraskapet och att innehållet på webbsidan uttrycker Muslimska Brödraskapets politiska ideologi, inte islam i allmänhet som religion.
Ulf Carmesund, internationell sekreterare för Tro och Solidaritet, slöt också upp bakom Omar Mustafa och kritiserade hans belackare. Carmesund menade att enligt internationell social forskning är Sverige det mest sekulära landet i världen med en tro på individualism, till skillnad från länder i Mellanöstern varifrån många invandrare kommer. Därför måste vi ha tålamod med dem och vänta tills de blir mer lika oss:
Omar Mustafa och många med honom är troende människor som hör till världsreligioner med miljarder medlemmar som bor och lever under helt olika existentiella villkor. Det är självklart att alla dessa människor inte stödjer socialdemokratins ideologi och inte heller stödjer svenska värderingar vad gäller homosexuella och jämställdhet mellan män och kvinnor, men värderingar förändras och med en välfärd som inkluderar alla i vårt land kommer värderingarna hos alla i Sverige gradvis att bli mer jämlika. Socialdemokratisk politik innebär att förändring sker med små steg som tas i rätt riktning.[30]
Carmesund menar alltså att det är kulturellt förståeligt att ”troende människor” från Mellanöstern inte besitter ”socialdemokratins ideologi” och ”svenska värderingar. Därför måste vi ha tålamod med dem. För om man lever i den svenska välfärden så kommer man, gradvis, att bli mer ”jämlik”. Det är att vara socialdemokrat om man har detta tålamod, och den socialdemokratiska insikten att alla förändringar sker med små steg. Likt ett ostyrigt barn som behöver tid att växa till sig. Man borde ha inväntat att Omar Mustafa skulle uppnå mognad, tycks han säga.
Anna Ardin, kollega till Omar Mustafa i föreningen Hjärta, deltog i ett debattprogram i Sveriges radio med journalisten, Evin Rubar. Ardin skriver senare i sin blogg att hon hade ”ingen aning” om kopplingen mellan Islamiska förbundet (IFiS) och FIOE, att IFiS alltså kunde vara en gren av Muslimska brödraskapet. Däremot valde hon en titel till sin blogg ”Omar har valt bort islamismen – varför räcker det inte?”.[31] En demonstration hölls utanför Socialdemokraternas huvudkontor, där föreningen Tro och Solidaritet (SST) rimligen var drivande, med krav att ledningen i S skulle uttala sitt förtroende för Omar Mustafa. Demonstranterna krävde också att media, politiker och kritiker skulle be Omar Mustafa om ursäkt.[32] Carina Hägg, riksdagsledamot och ledamot i riksdagens utrikesutskott, och Anders Selin, ordförande för HBT-Socialdemokrater, krävde å andra sidan Omar Mustafas avgång.[33] Nima Gholam Ali Pour, partipolitiker i Malmö, avgick för att protestera mot valet av Omar Mustafa till Social-demokraternas partistyrelse.[34]
Vissa personer som deltog i dialogprocessen på 1990-talet deltog i debatten i striden om Omar Mustafa. Per Axel Sahlberg, före detta medlem av dialogkommittén inom Socialdemokratin, försvarade Omar Mustafa i en artikel i Newsmill där han skrev att man måste visa respekt för islam och förstå att det inte förändras över en natt. Man måste titta på det intellektuella sammanhanget och att det finns en kollision mellan två olika intellektuella perspektiv. Det första tillhör moderniteten som säger att förhållandet mellan religion och samhälle måste vara individuell, medan det andra representerar den traditionella som säger att förhållandet ska vara kollektivt. Sahlberg anser att Omar Mustafa borde ha accepterats av partiet på grund av att han står mitt emellan de två perspektiven med möjlighet att påverka det traditionella i moderniserande riktning.[35]
Den tidigare ordföranden för Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, Nalin Pekgul, skrev en artikel i Dagens Nyheter och kritiserade invalet av Omar Mustafa i partistyrelsen. Hon kritiserade också hans sympatisörer eftersom han enligt henne representerar en extrem ström bland muslimer i Sverige. Artikelns titel var ”Mustafa representerar inte Sveriges muslimer”. Valet av honom till partistyrelsen har effekten att muslimer i Sverige verkar vara inkompetenta, att han i praktiken bara representerar en minoritet bland svenska muslimer och inte har visat några tecken på att vara progressiv inom den egna konservativa strömmen. Enligt henne representerar Mustafa Muslimska Brödraskapet i Europa som försöker få monopol på representationen av muslimer. De syftar till att tillämpa sharia på europeiska muslimer och att inskränka rättigheter för muslimska kvinnor och homosexuella.
Nalin Pekgul anser att skillnaden mellan Mustafa och andra ledare för Islamiska Förbundet är att han är diskret och inte uttrycker sina åsikter på ett provokativt sätt.[36] Talesmannen för Islamiska Förbundet, Mohamed Kharraki, försvarade Mustafa och beskrev motståndarna till honom som anhängare av konspirationsteorier och drabbade av islamofobi. Kharraki beskrev Islamiska Förbundet som demokratisk:
Vi är ett förbund som tror på alla människors lika värde och som kraftigt tar avstånd från all form av diskriminering och alla typer av hatpredikningar och våldsideologier. Detta är inte bara tomma ord, utan något som reflekteras i all vår verksamhet, våra predikningar och det folkbildningsarbete som vi genomför dagligen. Vi har inget att dölja kring vår värdegrund, som konspirationsteoretiskt influerade debattörer har hävdat.[37]
I ett vittnesmål ungefär ett år senare på Muslimska familjedagarna, 2014, talade Omar Mustafa om sin avgång från partistyrelsen. Han berättar att han under mediakampanjen fick olika förslag från partiledningen. Ett av dem var att han officiellt skulle säga att han önskade att islam skulle erkänna homosexualitet, alltså inte bara nöja sig med att acceptera svensk lag om enkönade äktenskap som han hade skrivit i Aftonbladet. Detta hade han vägrat, sade han. Ett annat förslag var att han skulle träda tillbaka från sin roll som partistyrelseledamot, men fortsätta vara medlem och aktiv ledamot i partiet i Stockholm. Omar Mustafa avvisade också detta förslag och säger:
Alltså ni menar att ni vill sända en signal till allmänheten att mina värderingar är problematiska, att jag inte platsar i partistyrelsen, men det är helt ok att jag fortsätter engagera mig i Stockholm och går och jagar muslimska röster till er. Det kan ni glömma. Jag vill inte ha det här partiet alls.[38]
Läser man undertexten tycks det stå att Mustafa kräver en maktposition i partiet för att i gengäld kunna locka muslimröster till S. Efter Omar Mustafas avgång hotade Mohamed Ibrahim (ordförande i Sverige unga muslimer, SUM) i tidningen Metro att muslimer skulle straffa Socialdemokraterna i nästa val, 2014, på grund av det sätt på vilket partiet fick Omar Mustafa att avgå. En muslimsk kampanj för massavhopp från partiet inleddes enligt Ibrahim och 30 muslimska medlemmar avgick, men han sa att dessa skulle bli fler.[39] Dessa avhopp var dock betydelselösa enligt Sveriges Television. Partiets representanter i de tre största städerna Stockholm, Göteborg och Malmö, där de flesta muslimer bor, sa att det var mycket få muslimer som hade lämnat partiet. Partiet i Stockholm, där Omar Mustafa bor, sa att antalet medlemmar tvärtemot hade ökat med 400.[40] Socialdemokraterna vann valet och kunde bilda regering. Pratet om muslimröster verkade alltså ganska innehållslöst.
[1] Dagen,”Broderskapsrörelsen har bytt namn, 17 juni 2011.
”Hjärtas kongressombud nöjda med namnbytet!”, Hjärta. Troende Socialdemokrater i Stockholm, 2011-06-18. http://web.archive.org/web/20110822090304/https://cordialis.wordpress.com/2011/06/18/namnbyte/
[2] Dagen 17 juni 2011, ibid.
[3]Hjärta Troende Socialdemokrater i Stockholm, Rapport från årsmötet! 2013-03-27.
https://web.archive.org/web/20210204081250/https://cordialis.wordpress.com/2013/03/27/rapport-fran-arsmotet/
[4] Se t.ex. Ola Johansson ”Qutb viktig för fredlig islam”, Expressen 8 maj 2006, samt Expressens ledarredaktions svar 17 maj 2006, ”Ola Johansson har fel om Qutb”.
[5] ”S-föreningen hjärta lämnar partiet”, Fempers 14 januari 2022. Se även Föreningen Hjärta – troende socialdemokrater i Stockholm, ”Varför blöder socialdemokratin”.
[6] Mattias Gardell, ”Islam och muslimer i Sverige, En utvärdering av trettio projekt finansierade av Arvsfonden 1994–2006”, Arvsfonden, maj 2010. http://web.archive.org/web/20140811172626/http://www.arvsfonden.se/sites/default/files/article_reports/utvarderingsrapport_-_islam_och_muslimer_i_sverige.pdf
[7] Omar Mustafa, Muslimska Familjedagarna MFD. Avhandlingsarkivet. https://drive.google.com/file/d/1y9UV0hYlyQQD269GTBpm8K82wBU4LPvQ/view?usp=sharing
[8] Ibid.
[9] Omar Mustafa, ”Min resa till Darfur, Omar Mustafa berättar om sin resa till Darfur”, Islamiska Förbundets webbsida, 2008-06-06.
http://web.archive.org/web/20080505222305/http://www.islamiskaforbundet.se:80/index.php?option=com_content&task=view&id=62&Itemid=62
[10] Al Ekhbariya, Saman Fakhri intervjuade Omar Mustafa. https://youtu.be/E-sSpp6T9xk
[11] Ibid.
[12] Omar Mustafa, Regeringskansliet, 2006-10-22, Dnr: SB2006/10634. Avhandlingsarkivet.
https://drive.google.com/file/d/152kX6RHokTXY5-nhkIkyNQodxCvtsWVE/view?usp=sharing
[13] Omar Mustafa, ”Negativa generaliseringar en del av islamofobisk idétradition”, Newsmil, 2011-03-31. https://web.archive.org/web/20130603212433/http://www.newsmill.se/artikel/2011/03/30/negativa-generaliseringar-en-del-av-islamofobisk-id-tradition
[14] Omar Mustafa, ”Muslimska Familjedagarna MFD”. Avhandlingsarkivet.
https://drive.google.com/file/d/1y9UV0hYlyQQD269GTBpm8K82wBU4LPvQ/view?usp=sharing
[15] Daniel Vergara, ”Kritiserad socialdemokrat valdes in i partistyrelsen”, Expo webbsida 2013-04-08. https://web.archive.org/web/20140812003145/http://expo.se/2013/kritiserad-socialdemokrat-valdes-in-i-partistyrelsen_5821.html
[16] Daniel Vergara, ”S-topp: Vi behöver bli tydligare”, Expo, 2013-04-09. http://web.archive.org/web/20130603094932/http://expo.se/2013/s-topp-vi-behover-bli-tydligare_5823.html
[17] Ibid.
[18] Omar Mustafa, ”Omar Mustafas svar på kritiken”, Aftonbladet, 2013-04-11.
http://web.archive.org/web/20130414084749/https://www.aftonbladet.se/debatt/article16584895.ab
[19] Ibid.
[20] Sveriges radio, ”Unga muslimer”, 2010-03-24. Läst 2018-01-28.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=3581188
Avhandlingsarkivet. https://youtu.be/YJxxJ-isoLs
[21] Ibid.
[22] Ekot/TT, ”Löfven: Omar Mustafa måste välja”, SR, 2013-04-13.
https://web.archive.org/web/20160408174318/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5504176
[23] Julia Milder, ”Omar Mustafa: Partiledningen vek sig för drevet ”, SR 2013-04-13.
http://web.archive.org/web/20160121092055/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5514206
[24] Ekot, “Palm: ”Omar Mustafa kunde inte ta avstånd”, SR 2013-04-23. https://web.archive.org/web/20130502015034/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5514231
[25] Muslimska Familjedagarna MFD. Avhandlingsarkivet. https://drive.google.com/file/d/1y9UV0hYlyQQD269GTBpm8K82wBU4LPvQ/view?usp=sharing
[26] Om detta är sant är det ytterligare ett belägg för den okunnighet och omedvetenhet, kanske också naivitet, som jag anser har präglat det politiska Sverige i förhållande till Islamiska förbundet (IFiS) och dess organisatoriska nätverk med de två ordförandena Abdirizak Waberi i Moderaterna och Omar Mustafa i Socialdemokratin. Om inte annat har man gravt underskattat dem som politiska aktörer med politisk erfarenhet och politisk intelligens, och underskattat deras politiska organisationer. Kan man rent av ha haft en sorts kolonial fördom där muslimer ses som huvudsakligen religiösa, så att man ser religiösa trossamfund där man borde se intelligent resonerande politiska aktörer med en genomtänkt agenda. En inte ovanlig attityd sedan européernas möte med arabvärlden, särskilt efter Ottomanska rikets fall.
[27] Islamiska förbundets webbsida: Aktuellt, Omar Mustafas avskedsbrev. https://web.archive.org/web/20150627121956/http://www.islamiskaforbundet.se/sv/hem/tidigare-events/456-omar-mustafas-avskedsbrev.html
[28] Peter Weiderud, ”Omar Mustafa bedöms med annan måttstock än vi andra”, Dagens Nyheter, 2013-04-16. http://web.archive.org/web/20160426203438/http://www.dn.se/debatt/omar-mustafa-bedoms-med-annan-mattstock-an-vi-andra/
[29] Ulf Bjereld, ”Omar Mustafas avgång. Källkritisk kollaps och djupt olustigt inför framtiden”, Ulf Bjerelds blogg, 2013-04-14. https://web.archive.org/web/20140325235428/http://ulfbjereld.blogspot.se/2013/04/omar-mustafas-avgang-kallkritisk.html
[30] Ulf Carmesund, Studiematerial om en debatt i april 2013. Omar Mustafa har tvingats lämna Socialdemokraternas partistyrelse”, ABF. https://web.archive.org/web/20170407113218/http://www.abf.se/Global/Studiematerial/Omar%20Mustafa-debatten-studiemtr%205%20juni.pdf
[31] Anna Ardin. ”Omar har valt bort islamismen – varför räcker det inte?”, Ardin.se 2013-04-16. https://web.archive.org/web/20130526052457/https://annaardin.wordpress.com/2013/04/16/omar-har-valt-bort-islamismen-varfor-racker-det-inte/
[32] Anna-Klara Bankel & Tove Hanell, ”S-demonstration till stöd för Omar Mustafa”, SVT, 2013-04-15. http://web.archive.org/web/20180108235512/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/s-demonstration-till-stod-for-omar-mustafa
[33] Roland Zuiderveld & Christoffer Wendick, ”Carina Hägg: Mustafa måste avgå”, SVT, 2013-04-13. https://web.archive.org/web/20130414235654/https://www.svt.se/nyheter/carina-hagg-mustafa-maste-avga
[34] TT, ”Kritik och avhopp efter val av Mustafa”, Svenska Dagbladet, 2013-04-11.
https://web.archive.org/web/20180108224035/https://www.svd.se/kritik-och-avhopp-efter-val-av-mustafa
[35] Per Axel Sahlberg, ”Vi måste visa respekt för att islam inte ändras över en natt ”, News Mill, 2013-04-1. http://web.archive.org/web/20130430141344/http://www.newsmill.se/artikel/2013/04/11/vi-m-ste-visa-respekt-f-r-att-islam-inte-ndras-ver-en-natt
[36] Nalin Pekgul, ”Mustafa representerar inte Sveriges muslimer”, Dagens Nyheter, 2013-04-18.
http://web.archive.org/web/20130421134116/https://www.dn.se/debatt/mustafa-representerar-inte-sveriges-muslimer/
[37] Mohamed Amin Kharraki, ”Vi har inget att dölja kring vår värdegrund”, Aftonbladet, 2013-04-24. https://web.archive.org/web/20130512060004/http://www.aftonbladet.se/debatt/article16665018.ab
[38] Muslim Familjedagarna, MFD. Omar Mustafa & Media drevet, 2014-09-12. Avhandlingsarkivet. https://youtu.be/jnGmgRoEkOA
[39] Patrick Ekstrand, “30 S-muslimer lämnar efter Mustafa-affären”, Metro, 2003-04-25.
http://web.archive.org/web/20180107211135/https://www.metro.se/artikel/30-s-muslimer-l%C3%A4mnar-efter-mustafa-aff%C3%A4ren-xr
[40] Aleksander Kovacevic, ” Få avhopp efter Omar Mustafa”, SVT, 2013-05-29.
https://web.archive.org/web/20180107213333/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/fa-avhopp-efter-omar-mustafa