Bok: Global politisk islam – kortversion av Sameh Egyptson

Förköp och sponsring för boken Global politisk islam – kortversion

Du är välkommen att swisha vilket belopp du vill 🙂

Här är beloppsgränser för olika rewards:
1. Signerad bok – Global Politisk Islam för alla (minst 350 kr) – frakt och moms ingår med 6%
2. Signerad bok enligt punkt 1 och Tack publiceras på sociala medier (1000-4999 kr)
3. Signerad bok enligt punkt 1 och Ditt namn trycks i boken som sponsor (från 5000:-)

När du har swishat ett belopp som ger en belöning för en signerad bok måste du fylla i ett formulär så att vi samlar in nödvändig information för att kunna skicka boken till dig när den är klar.  Länk till formulär:

https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfJVG0V5cIjIm5qnJhfZaXuq-okcmaumlvCB_KMaypgV0fL_A/viewform

Förord

Faktasammanfattning

Originalverk	Doktorsavhandling: Global politisk islam
Utgivningsår (avhandling)	20223(Lunds universitet)
Denna boks syfte	Erbjuda en mer tillgänglig, populärvetenskaplig version av avhandlingens kärna.
Denna boks titel	Hämtad från en recension av Åsa Lindeborg i Aftonbladet (2023-02-17).
Struktur	Bevarar originalavhandlingens kapitel- och underkapitelstruktur.
Borttaget innehåll	Fotnoter och de flesta citat.
Tillagt innehåll	Citat från recensioner inleder varje kapitel för att spegla den efterföljande debatten.

Kontrovers och mottagande

Arbetet med avhandlingen och dess försvar under 2022 och 2023 skedde under mycket ovanliga omständigheter. Inför det ursprungliga försvarstillfället uppstod ett omfattande och samordnat kritiskt engagemang i medier och akademi. Detta ledde bland annat till att den utsedda opponenten drog sig ur, och att en medlem av betygsnämnden avböjde sitt uppdrag. Först efter lång tids arbete lyckades fakulteten utse en ny opponent och betygsnämnd.

Även efter det framgångsrika försvaret och godkännandet av avhandlingen fortsatte debatten med en rad granskningar – initierade och pådrivna av offentliga personer – från fakulteten, universitetet, flera myndigheter och Åklagarmyndigheten. Slutligen lade samtliga instanser ner sina ärenden.

Trots den hårda medie- och opinionskritiken har debatten i stort enbart kretsat kring metodval, redan rättade faktafel (errata) och tolkningar av etikprövningslagen, snarare än en akademisk diskussion av avhandlingens metod, innehåll eller slutsatser.

Ett skäl till detta skulle kunna vara att doktorsavhandlingen omfattar 744 sidor, långt mer än normalt. För att öka möjligheten till en konstruktiv och nyanserad diskussion har jag valt att göra en mer lättillgänglig och förkortad version av avhandlingen. För större läsbarhet har jag tagit bort fotnoterna, men eftersom jag behållit kapitelstrukturen kan läsaren enkelt gå till originalversion av avhandlingen för att se vilka källor jag stödjer mig på.

Del I: Utgångspunkter och analysram

KAPITEL 1. BAKGRUND, SYFTE OCH TIDIGARE FORSKNING

1.1 Introduktion

Denna studie syftar till att undersöka Islamiska förbundet i Sverige (IFiS), den största sunnimuslimska organisation i Sverige, som bland annat driver Stora moskén i Stockholm, kan betraktas som en nationell gren av det transnationella Muslimska brödraskapet (MB).

Målet är att klargöra kopplingarnas natur genom att analysera IFiS:s organisation, ideologi och verksamhet.

Muslimska brödraskapet (här kallat MB) är en av 1900-talets mest inflytelserika islamistiska rörelser. Den grundades 1928 i Egypten av Hassan al-Banna. Grundandet var en reaktion på:

• Osmanska kalifatets fall.
• Kolonialt förtryck.
• Passiviteten bland muslimska eliter.

Rörelsen kombinerade religiös förnyelse med politisk aktivism. MB utvecklade en ideologi där islam inte bara är tro och moral, utan också stat, lag och samhällsmodell.

MB växte snabbt till en massrörelse under paroller som ”Islam är lösningen” och ”Koranen är vår konstitution”. Rörelsen spreds först i Egypten och sedan till stora delar av Mellanöstern. Sedan 1950-talet har MB etablerat sig i ett sjuttiotal länder. Detta har ofta skett via moskéer, välfärdsorganisationer och utbildningsinstitutioner.

Rörelsens strategi har varierat. Den har pendlat mellan reformism och revolution samt mellan politiskt deltagande och social mission. Interna spänningar kring våld och demokrati har lett till återkommande splittringar och förföljelser. Idag fungerar MB som en global referenspunkt för modern politisk islam.

---

Jag utgår i avhandlingen från att MB är ett transnationellt nätverk med ideologiskt centrum i Egypten. Detta är den internationella forskningens beskrivning. Det svenska förbundet (IFiS) är däremot mycket mindre studerat och förekommer knappt i forskningslitteraturen. Därför fokuserar jag på IFiS, medan MB fungerar som kontext och jämförelsepunkt.

För att beskriva ett eventuellt samband analyserar jag MB:s organisationsform, ideologi och politiska praktik. Detta är nödvändigt

 att göra, trots det problem det innebär att rörelsen ofta är sluten.

Bilden av islam i västlandet har starkt påverkats av händelser som Irans revolution 1978 och attackerna mot World Trade Center 2001. Dessa har laddat debatten med teman som våld, auktoritärt styre och terrorism. Min avhandling hamnar mitt i denna debatt.

Avhandlingen som denna bok är byggd på är inte en teologisk studie. Jag undersöker inte olika tolkningar av Koranen, eller om MB:s religiösa uttryck är ”sanna”. Det är en studie av en politisk rörelse och dess möjliga svenska gren.

Jag beskriver, förklarar och analyserar MB:s

1. Organisationsform.
2. Ideologi.
3. Verksamhet.

Syftet är att undersöka om det finns ett systematiskt samband med IFiS. Därför väljer jag bort förenklade kategorier som ”moderat/radikal” eller ”demokratisk/auktoritär”. Jag ser dem som alltför begränsade verktyg för att förstå MB:s komplexa karaktär.

Jag instämmer med statsvetaren Carrie Rosefsky Wickham, som menar att Brödraskapets interna motsättningar måste förstås mer nyanserat och i sitt sammanhang. Jag instämmer också med den oberoende brittiske forskaren Damon Perry: MB kan inte enbart betraktas som en organisation eller ett nätverk. MB framstår snarare som en social rörelse med både formella och informella drag. Den har både nätverk och struktur på samma gång.

Denna bok är varken en fullständig historieskrivning av MB eller IFiS. Den är inte heller en heltäckande analys av ideologin. Istället sammanställer jag kunskapsfragment – jämförelser och samband – för att avgöra om IFiS fungerar som MB:s svenska gren. Detta är ett avgränsat men målmedvetet fokus.

1.2 Muslimska brödraskapet i sin historiska kontext

Politisk islam som ideologi – ett idéhistoriskt nedslag

Sambandet mellan MB och IFiS är inte systematiskt undersökt i svensk forskning. Hypotesen om att det finns ett samband har ofta avfärdats. Detta beror antingen på tvivel om att ett globalt nätverk existerar, eller för att man har antagit att det saknar relevans i Sverige.

IFiS har själva kategoriskt förnekat varje koppling. Detta har skapat en slags ”nollhypotes” som präglat debatten. Min ambition är att bryta detta mönster. Jag vill göra detta genom att genomföra en metodisk undersökning som kan fylla dessa kunskapsluckor.

Jag är medveten om att resultaten kan användas i olika politiska syfte. Detta kan jag inte kontrollera. Mitt ansvar är däremot att bygga upp en saklig och transparent analys. Denna analys ska hålla för kritisk granskning och bidra till fortsatt kunskapsutveckling.

För att skapa en bakgrund för MB:s idévärld går jag tillbaka till 1928. Då grundade den egyptiske förskolläraren Hassan al-Banna Brödraskapet i Egypten. Hans reaktion på kolonialmakten och elitens likgiltighet ledde till en vision: islam som politisk samhällsplanering för ett rättfärdigt samhälle.

Al-Banna betraktas idag som en av 1900-talets mest inflytelserika islamistiska ideologer. Han gjorde islam till ett aktivistiskt politiskt projekt. Ur detta perspektiv blir MB grundmodellen för modern islamism.

Den norske historikern Brynjar Lia beskriver MB som en ny, massbaserad islamisk rörelse. Den amerikan-israeliska Mellanösternforskaren Barry Rubin kallar den den mest framgångsrika islamistiska organisationen i världen. Rörelsen har idag närvaro i cirka sjuttio länder. Den har ofta politiska partier och ibland regeringsinflytande.

Hassan al-Banna kan också sättas i relation till andra framträdande islamistiska tänkare, såsom Abul A’la Maududi i Pakistan och Ayatollah Khomeini i Iran. De delade flera grundläggande idéer och influerade varandra under 1930- och 1940-talen. Sayyid Qutb, Muslimska brödraskapets främste ideolog efter al-Bannas död, vidareutvecklade senare detta tankegods.

De fyra skapade tillsammans grunden för en världshistoriskt unik politisk idéströmning: modern politisk islam (islamism). Det som förenar deras visioner är synen på islam som samhällsordning. De formulerade en ideologi som växte fram i vakuumet efter det ottomanska rikets fall och kolonialismens splittring av den muslimska världen. De utarbetade en modell som inte bara var religiös, utan även politisk. Denna modell använder sharia som rättssystem och islam som grund för statlig struktur.

Många forskare har analyserat denna tolkning:

• John Esposito (orientalist) ser islam som holistisk, både världsbild och samhällsform.
• Brynjar Lia (historiker) talar om islam som ideologisk helhet.
• Bassam Tibi (Mellanösternforskare) betonar att islamism är en särskild politisk ideologi, skild från islams teologiska tradition.

Inom denna logik blir Koranen ett konstitutionellt dokument. Målet är en nizam islami (islamisk samhällsordning) och en dawla islamiyya (islamisk stat) som ska förvalta sharia. MB:s paroll ”Islam är lösningen” speglar rörelsens grundläggande självförståelse.

Det är en modern ideologi, men den är retoriskt förankrad i tradition. Historikern Eric Hobsbawm beskriver detta som en ”invented tradition” – en ny ideologi som presenterar sig som gammal.

Denna övertygelse hämtar kraft ur det historiska minnet. Samtidigt är den formad av samtida politiska motsättningar som kolonialism och sekularisering. Jag använder denna ideologiska struktur som tolkningsram för att undersöka IFiS. Strukturen är komplex och har samtida betydelse. Jag analyserar om IFiS delar MB:s tankegods och om organisationen kan betraktas som en del av det globala nätverket.

Brödraskapet och dess kritiker

Redan under 1920-talet formades den grundläggande konflikt kring islam och samhällsordning som sedan skulle prägla Brödraskapets historia.

Tidiga utmaningar mot politisk islam

• Ali Abdel Raziq (teolog) utmanade tanken om islamiskt styre. Han hävdade att islam bör förstås som religion, och inte som stat.
• Rashid Rida (teolog, mentor till al-Banna) betraktade Raziqs syn som hädelse och angrep honom kraftigt.
• Taha Hussein (författare och reformator) ifrågasatte autenticiteten i islamiska texter och krävde vetenskaplig källkritik, även när det gäller Koranen.

Dessa kritiker stötte på motstånd från religiösa institutioner och statsmakten. Det visar hur politiskt laddad debatten om teologisk modernisering var redan vid rörelsens begynnelse.

Al-Bannas ideologi tog form som ett konservativt men revolutionärt projekt. Han förväntade sig att islam skulle genomsyra hela samhällsstrukturen. Han förkastade individuell frälsningslära och såg islam som politisk helhetslösning. Han kritiserade både sekulära röster och fromhetsislam (som sufism) – vilka han ansåg förlama muslimsk handlingskraft. Han betonade att islam är tro och ritual, men också stat, lag och svärd.

På 1980-talet blossade debatten upp igen. Islamiska akademiker i Egypten granskade Brödraskapets historiska tolkning. De ifrågasatte kalifatets religiösa legitimitet och hävdade att islam bör förstås som moralisk livslära, inte ett rättsligt system. Kritikerna menade att al-Bannas ideologi inte är representativ för islam som helhet, utan ett särfall.

Mahmoud Taha introducerade en nytolkning av Koranen. Han skiljer mellan:

• Mecka-islam: Kärnan (jämlikhet, medmänsklighet, tolerans).
• Medina-islam: Spår av kontextuell realpolitik (diskriminerande regler, militarism).

Taha kritiserade den traditionella shariatolkningen som bygger på Medina-texterna (de senare koranverserna, tillkomna under profetens styre i Medina). Han föreslog en normativ rättsordning grundad på Mecka-islam. Hans modell öppnade för islamisk demokrati, jämlikhet och feminism – en vänsterislam med humanistisk grund.

Konflikten kulminerade i Sudan. Taha motsatte sig införandet av sharia under Muslimska brödraskapets ledare Hassan al-Turabi. Han avrättades 1985 efter sin offentliga kritik mot Brödraskapets styre. Händelsen tydliggör den repressiva kraften inom Brödraskapets politiska islam.

Maulana Wahiduddin Khan i Indien förespråkade en annan väg. Han hade en teologi rotad i pacifism och moralisk universalism. Khan avvisade aktivistisk politisering av islam och motsatte sig idén om islamisk stat. Han menade att troende muslimer bör stödja sekulär demokrati som garanterar religionsfrihet och tolerans.

Jag lyfter fram dessa alternativa röster för att tydliggöra att MB och Hassan al-Banna representerar en specifik ideologisk riktning, inte ”islam” i sin helhet. Min uppgift är inte att avgöra vilken tolkning som är den rätta. Jag ska istället analysera Brödraskapets ideologi i dess funktion som politisk rörelse. Det är i detta ljus som IFiS ska betraktas och jämföras – inte teologiskt, utan idéanalytiskt och statsvetenskapligt.

Från Egypten till Mellanöstern och Nordafrika

MB spred sig snabbt efter grundandet i Egypten. Det formade ett transnationellt nätverk i Mellanöstern, Nordafrika och senare även i Europa.

Rörelsens organisationskultur är hierarkisk. Den har tydliga lojalitetsband till den så kalade generalvägledaren i Egypten. Ideologin är avgörande för medlemmarnas världsbild. Arvet från al-Banna, Sayyid Qutb och Maududis texter används aktivt i skolning. Sedan 1980-talet har Yusuf al-Qaradawi fungerat som Brödraskapets andlige ledare med djup auktoritet.

MB:s konflikt med Egyptisk politik

MB:s relation till egyptisk politik har varit konfliktfylld. Rörelsen har återkommande förbjudits och förföljts:

• Samarbetet med president Nasser efter revolutionen bröt samman och ledde till fängslanden och avrättningar (däribland Sayyid Qutb 1966).
• Förföljelsen fortsatte under presidenterna Sadat och Mubarak.

I detta politiska klimat formulerade al-Banna en långsiktig strategi: da’wah (missionering och samhällspåverkan underifrån). Politisk aktivitet ersattes med fokus på att bygga organisatorisk styrka via moskéer, utbildning och sjukvård. Att undvika öppenhet blev ett medvetet verktyg för att skydda sig mot repression.

MB:s kärnstruktur är en kaderorganisation. Medlemskap föregås av flera års skolning och en trohetsed (bay’a) till ledarskapet. Målet är att omforma individens mentalitet genom ideologisk gemenskap, förankra islam som samhällsmodell och sprida rörelsens idéer från individnivå till institutionell nivå.

Den islamiska staten ses inte som resultatet av politisk kamp, utan som en ”gåva från Gud” – ett tecken på trofasthet. Målet är global islamisering, steg för steg, via personlig övertygelse och social genomträngning.

MB har från början varit skeptiskt till det parlamentariska partiväsendet, som de menar fragmenterar Ummah (den muslimska nationen). I Egypten har MB valt att verka som islamisk opinionskraft snarare än ett eget parti. Samförstånd med regimen har i vissa fall varit möjligt, särskilt när makten behövt islamisk legitimitet (som under Sadats tid). Denna pragmatism återspeglas i Jordanien, där MB länge hade en symbiotisk relation med kungahuset.

Strategi och våldsfrågan

Strategin, där islamiserande påverkan sker gradvis genom da’wah, har inneburit att rörelsen sällan specificerat en konstitutionell modell för sin framtida stat. Varken al-Banna eller hans efterföljare har ägnat sig åt detaljerade statsteoretiska konstruktioner.

Detta har lett till kritik. Forskare pekar på rörelsens brist på demokratiska ramverk, vilket blev tydligt under arabiska vårens turbulens. I länder med annorlunda politiska förutsättningar än Egypten (som Marocko och Tunisien) har Brödraskapet grundat politiska partier. I Europa har rörelsen dock följt det egyptiska mönstret: att verka indirekt via etablerade partier eller som påtryckningsgrupp.

Denna försiktighet har lett till frustration inom mer radikala falanger. Utbrytningar har förespråkat väpnad jihad och snabb omvälvning. Rörelsen har därför pendlat mellan reformism och revolution.

Våldsfrågan är inte principiellt avgjord inom MB.

• I vissa fall (Palestina, Syrien) har delar av rörelsen understött väpnat motstånd.
• I Egypten slog man in på en laglig väg under 1970-talet.
• Den fredliga linjen dominerade under arabiska våren, men efter militärens maktövertagande 2013 har frågan om jihad åter väckts till liv i vissa delar.

Muslimska brödraskapet i Europa – institutionell förankring och ideologisk dominans

MB etablerade sig i Europa redan under 1950-talet. I det öppna politiska klimatet byggde rörelsen upp moskéer, centra och institutioner, ofta med ekonomiskt stöd från Gulfstaterna. Detta gav en plattform för ideologisk påverkan. MB växte under 1980–90-talen, främst i Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Rörelsen organiserade sig inte som ett politiskt parti utan som en religiös och social gräsrotsrörelse. Den erbjöd muslimska invandrare vägledning och en religiös gemenskap. Samtidigt propagerade rörelsen för sin politiserade tolkning av islam. I flera europeiska länder har Brödraskapet uppnått ideologisk dominans och blivit den officiella representanten för muslimer. Detta har skett genom att de präglat det islamiska samtalet och tagit ledarpositioner i muslimska organisationer.

Detta inflytande innebär att moskéer och kulturinstitutioner ofta ses som ”islam” i största allmänhet, trots att man inte uppfattat vilken ideologisk gren som styr.

1995 lanserades den nya ”europeiska strategin”. Den innebar en övergång till aktivt deltagande i det politiska systemet. Kärnan var dock densamma: att genom stark organisatorisk kapacitet och ideologisk sammanhållning sprida budskapet – från individ till individ, precis som i Egypten.

Årtal/Period	Händelse och utveckling	Betydelse
1950-talet	MB-ledare flyr förföljelser i Egypten och etablerar en närvaro i Europa.	Skapade en tidig bas i Europas öppna politiska klimat.
1980–90-talen	Nätverksbyggande intensifieras. Ekonomiskt stöd kommer från Gulfstaterna. Moskéer och islamiska centra etableras.	Skapade en fysisk och institutionell plattform för ideologisk påverkan.
1989	Grundandet av Federation of Islamic Organisations in Europe (FIOE).	Företagen skapade en paraplyorganisation för att samordna verksamheten i Europa.
1995	MB lanserar den “nya europeiska strategin”. Europa omdefinieras från ”krigets boning” till ”överenskommelsens boning” (Dar al-‘ahd).	Markerade en övergång från avståndstagande till aktivt politiskt deltagande genom lobbyverksamhet.
1997	Grundandet av European Council for Fatwa and Research (ECFR) med Yusuf al-Qaradawi som ideologisk ledare.	Skapade en central plattform för religiös vägledning som sprider Brödraskapets ideologi i Europa.

1.3 Syfte

Min undersökning utgår från hypotesen att MB kan ha etablerat sig i Sverige. Om så är fallet är det rimligt att anta att IFiS kan utgöra navet i ett sådant nätverk, i likhet med motsvarigheterna i Europa.

Jag betraktar IFiS som en politisk rörelse. De använder da’wah (missionering underifrån) och politisk påverkan som centrala verktyg. Jag anlägger ett elitperspektiv, med fokus på organisationens ledarskap, ideologiska uttryck och verksamhet – inte på medlemmarnas attityder. Metodologiskt ansluter jag mig till statsvetenskapliga fallstudier av sociala rörelser.

Det anses kontroversiellt att hävda att IFiS skulle vara en svensk gren av MB. Vissa forskare stödjer delar av hypotesen, medan andra bestämt förnekar den. Jag förhåller mig till detta genom en detaljerad undersökning av tre aspekter:

1. Organisation
2. Ideologi
3. Praktisk politik

Jag har genomfört omfattande källstudier, både i svenska arkiv och i arabiskspråkigt material. Min arabiska språkkompetens har varit avgörande för att bearbeta material som är otillgängligt för många andra forskare.

1.4 Tidigare forskning

Debatten kring IFiS tog fart 2013, när ordföranden Omar Mustafa tillsattes och snabbt fråntogs sin plats i Socialdemokraternas partistyrelse. Peter Weiderud (S) försvarade Mustafa och beskrev IFiS som ett progressivt trossamfund, medan Nalin Pekgul (S) istället pekade på kopplingar till MB och betraktade IFiS som en politisk islamistisk rörelse. Denna debatt illustrerar hur politiska och akademiska perspektiv ofta kolliderar.

Akademiskt sett är kunskapsläget om IFiS:s kopplingar till MB begränsat. Tidigare studier, exempelvis Blågul Islam (1999), hävdar att IFiS är inspirerat av MB, men preciserar inte i vilken mån eller på vilket sätt inflytandet sker. Även de befintliga myndighetsrapporterna är ofullständiga. Denna brist på enighet bland forskare motiverar en systematisk, källbaserad undersökning.

Två teorier om MB:s nätverk

Det råder delade uppfattningar i svensk forskning om MB utgör ett globalt, sammanhållet nätverk. Det finns två kontrasterande tolkningar:

Teori	Huvudföreträdare	Beskrivning	Konsekvens för studien
Fragmentiseringsteorin	Jan Hjärpe	MB består av självständiga nationella organisationer med informellt samarbete, men utan central styrning.	Om MB inte existerar som global rörelse, kan frågan om ett svenskt samband inte ställas.
Sammanhangsteorin	Rickard Lagervall, Aje Carlbom	MB har samlande strukturer i Europa (FIOE och ECFR) med rötter i den egyptiska rörelsen. IFiS ses som en svensk gren under FIOE.	IFiS:s medlemskap och ledarpositioner i FIOE blir en viktig empirisk nyckel.

Min hypotes rymmer två antaganden:

1. MB existerar som transnationellt nätverk.
2. IFiS är en del av detta nätverk.

Det är karaktären hos detta samband – strukturellt och ideologiskt – som jag undersöker.

Min hypotes bygger på två antaganden: 1) att MB existerar som ett transnationellt nätverk och 2) att IFiS är en del av detta nätverk. Genom att analysera både de strukturella och ideologiska dimensionerna av detta samband kan jag undersöka huruvida IFiS delar MB:s tankegods och hur organisationen positionerar sig inom det globala nätverket. Denna ansats utgör den tolkningsram som styr min undersökning.

Tidigare forskning med särskild betydelse

1. Jonas Otterbeck – Islam på svenska (2000): Analyserar tidskriften Salaam och identifierar ideologiska kopplingar till MB. Min studie avser att fördjupa denna analys och undersöka de organisatoriska banden mellan Salaam och IFiS.
2. Aje Carlbom – The Imagined versus the Real Other (2003): Fokuserar på Islamiska förbundet i Skåne och dess ideologiska sympatier för MB. Carlbom varnar för att rörelsens aktiviteter kan främja isolering. Jag undersöker om denna beskrivning även gäller IFiS på nationell nivå.
3. Anne Sofie Roald – The Muslim Brotherhood in Europe (2012): Lyfter fram personer med MB-koppling som grundare/ledare i Sverige. Hon har påtalat att IFiS:s grundare Chakib Benmakhlouf ledde FIOE (2008–2014). Detta är en direkt länk mellan IFiS och det transnationella nätverket för MB.

Myndighetsrapporter

• Muslimska Brödraskapet i Sverige (2017) – MSB, Norell, Carlbom, Durrani: Rapporten analyserar MB-strukturer i Sverige och varnar för uppbyggnaden av parallella strukturer. Den utgår från tanken att ett ideologiskt mönster kan spåras från MBs transnationella modell.
• Islamisk aktivism i en mångkulturell kontext (2018) – MSB, Carlbom: Carlbom lyfter IFiS och andra organisationer som delar av en islamistisk värdegrund. Han varnar för att de får statligt stöd trots att de bygger en islamisk sektorsstruktur (”enklavisering”) och bidrar till polarisering.
• Samhället måste öppna sig för mångfalden (2019) – MSB, Carlbom: Carlbom mildrar kritiken mot MB-associerade grupper som säkerhetshot, men fokuserar på paradoxen att de använder Sveriges mångfaldspolicy som politiskt verktyg. Dessa iakttagelser bygger jag vidare på, särskilt gällande IFiS:s mål om ett ”islamiskt civilsamhälle”.
• Göteborgs-Posten (2021) – Carlbom m.fl.: I denna artikel påvisar Carlbom hur Islamiska skolkoncernen, med IFiS i centrum, leds av företrädare med nyckelroller inom FIOE. Artikeln beskriver MB:s slutmål som ett samhälle genomsyrat av islamiska normer och sharialagar.

Andra studier

• Islam i Sverige – de första 1300 åren (2018) – Simon Sorgenfrei (SST): Sorgenfrei framhåller att IFiS har ideologiska band till MB. Han nämner medlemskapet i FIOE. Intervjun med Omar Mustafa stärker bilden: Mustafa erkänner inspiration från al-Banna och al-Qaradawi.
• Mustafa använder begreppet wasatiyyah (”medelvägen”) – ett ideologiskt nyckelord i Brödraskapets retorik. Denna avhandling kommer att djupare granska detta begrepp i relation till IFiS:s strategi.
• Muslimska brödraskapet – en kunskapsöversikt (2018) – Rickard Lagervall (SST/FOI): Lagervall konstaterar att IFiS är medlemmar i Brödraskapets europeiska organisationer. Han undviker slutsatser om organisatoriska band, men betonar vikten av ett gemensamt budskap. Lagervall gör även ett intressant försök till distinktion mellan MB och salafism. Men han använder termen utan att tydligt särskilja dess två betydelser:

1. Den snäva definitionen (salafism 1): Avser puritanska rörelser som wahhabism.
2. Den bredare definitionen (salafism 2): Avser alla nutida islamiska rörelser som vill återvända till de tidiga muslimernas (salaf) ideal. I denna breda kategori ingår MB.

Denna distinktion är viktig. Den gör det möjligt att undvika att blanda ihop politisk islamism (Muslimska brödraskapet) som en samhällsförändrande rörelse, med (wahhabism), som är en statsideologi som försvarar samhällsordningen i Saudiarabien.

Jag ansluter mig till den bredare definitionen av islamism. Den fokuserar på samhällsplanering och strävan efter en nizam islami (islamisk samhällsordning). Det är detta som är kärnan i MB:s ideologi. Genom att fokusera på denna politiska idé undviker jag att fastna i de teologiska tvisterna. Det är den politiska ambitionen som ligger till grund för MB:s organisationsform och som jag undersöker hos IFiS.

Min slutsats är att det finns tillräckligt med empirisk forskning för att motivera en systematisk undersökning av IFiS. Jag baserar detta på två faktorer:

Tidigare forskning  indikerar direkta organisatoriska band (t.ex. Benmakhloufs ledarroll i FIOE) och ideologiska likheter (t.ex. användningen av wasatiyyah).

Internationell forskning (Roel Meijer och Edwin Bakker 2012) pekar på att MB existerar som ett transnationellt nätverk.