När Hans Eklind, riksdagsledamot och präst, skickade in en replik som bemötte artikeln med fakta och nyanser valde DN att inte publicera den. Därmed gick läsarna miste om möjligheten att själva pröva olika perspektiv mot varandra – något som borde vara en kultursidas främsta uppgift.
Min analys av Gerles text ger stöd åt Hans Eklind. Gerle bygger sina resonemang på en blandning av halvsanningar, faktafel och lösa konspirationsteorier. Hon tar till och med upp Buschs tidigare församlingstillhörighet – något som hör tonåren till – för att antyda att partiledarens politiska hållning styrs av marginella teologiska riktningar. Sådana grepp gör mer för att skapa misstänkliggörande än för att bidra till ett öppet samtal.
Den som följer Kristdemokraternas politik vet att partiets syn på Israel inte är teologisk, utan politisk. Partiet har konsekvent försvarat Israels existensrätt, stött en tvåstatslösning, kritiserat olagliga bosättningar och tagit ställning för sanktioner mot extremistiska ministrar i den israeliska regeringen. Att påstå något annat fördunklar snarare än förtydligar debatten. Särskilt problematiskt blir det när citat förvrängs. Genom att återge delar av vad Ebba Busch sagt ges sken av att hon skulle vara okänslig inför civila dödsoffer i Gaza. I själva verket har hon vid upprepade tillfällen uttryckt djup empati för de barn och familjer som drabbas. Att en docent i etik tar till halva citat och insinuationer är beklagligt.
Det som nu behövs är en kultursida som vågar vara just det – en kultursida. En plats där olika tolkningar får brytas mot varandra, där även obekväma röster får höras och där läsaren ges möjlighet att bilda sig en egen uppfattning. När repliker och motargument stängs ute blir resultatet en ensidig debatt som riskerar att fördjupa polariseringen.
Mellanösternkonflikten väcker starka känslor också i Sverige. Den polariserar samhällsdebatten och påverkar vänskapsrelationer. Just därför är det så viktigt att medier som DN Kultur väljer pluralism framför aktivism, öppenhet framför utestängning och nyans framför misstänkliggörande.
Jag hoppas därför att DN Kultur framöver öppnar upp för fler röster och gör det som borde vara deras viktigaste uppgift: att ge läsarna en helhetsbild, där olika perspektiv får mötas i respektfull dialog. Våra läsare – och vår demokrati – förtjänar inget mindre.
Sameh Egyptson
Kristdemokrat
Forskare i interreligiösa relationer och egen företagare
————————
Hans Eklind i Faceboks profil 2025-08-29
Prästen och teologen Elisabeth Gerle skriver på DN:s kultursida den 20 augusti att KD:s partiledare försvarar Israel utifrpn en irrlära. Artikeln blandar faktafel med konspirationsteorier. Jag författade ett svar då Gerle beskriver KD som antisemiter. DN vägrar dock att publicera min replik, så jag får nöja mig med Facebook:
Det är smärtsamt att Elisabeth Gerle, präst och docent i etik (SIC!), författar en oetisk text i syfte att skapa en konspirationsteori för att misstänkliggöra kristdemokraternas partiledare. Gerles spekulation om en enskild person blandas med faktafel och en släng av selektiv varseblivning. Krigets fasor i Gaza förtjänar bättre.
Präster är givetvis olika. Själv skulle jag aldrig använda en persons tidigare församlingstillhörighet, ett resultat av föräldrarnas engagemang och som personen själv valde att lämna redan i tonåren, som slagträ i en politisk debatt. Att Ebba Busch är medlem i Svenska kyrkan tycks vara helt ointressant när Gerle försöker bygga en konspirationsteori där en enskild person ska kopplas till en i Sverige mycket marginell teologisk företeelse, som dessutom på något obegripligt vis skulle förklara varför Busch och Kristdemokraterna är vänner av staten Israel. Jag har aldrig någonsin träffat en kristdemokrat som ser på Israel, eller argumenterar kring Israels existensberättigande, utifrån teologiska utgångspunkter.
Kristdemokraterna har inte tigit eller tiger inför krigets fasor, oavsett vad Gerle uppfattar – eller inte uppfattar. Det går att vara Israelvän och samtidigt fördöma exempelvis trakasserier från bosättarrörelsen. Det är möjligt att Gerle inte tycker att världens regeringar ska bekämpa terrororganisationer, men jag väljer att tro att det är hennes slarviga källkritik och bristande respekt inför människors intentioner som ger ett, vad man får hoppas, missvisande intryck. Varför skulle Gerle annars återge ett halvt citat för att få det att se ut som att Sveriges vice statsminister skulle vara okänslig inför att civila, däribland barn, dör i ett fruktansvärt krig? Trots att samma politiker vid upprepade tillfällen talat just om det outhärdliga lidandet och hur hon som mamma går sönder varje gång hon ser bilder på barn och deras föräldrar, offer för ett krig de själva inte valt? Att terrororganisationer måste bekämpas borde vara en självklarhet, inte minst för en docent i etik.
Gerle väljer även att bortse från att Kristdemokraterna återkommande upprepar sitt stöd för en tvåstatslösning och kritiserar olagliga bosättningar på ockuperat territorium. Gerle försöker att koppla ett regeringsparti i Sverige till israelisk politisk extremism. Ja, Gerle är så oförsiktig med sanningen att hon försöker koppla ihop den israeliske finansministern Bezalel Smotrich med Ebba Busch, trots att den regering som Kristdemokraterna ingår i är för sanktioner mot extremistiska ministrar i Israel.
Som präst och verksam politiker har jag alltid varit noggrann med att skilja på teologi och politik. Det är allvarligt att Gerle kletar teologiska skolor på ett svenskt politiskt parti – och i princip anklagar alla kristdemokrater för att vara antisemiter. Inte på grund av vad någon kristdemokrat skulle ha uttryckt, utan här är underlaget hennes egna löst konstruerade teorier. Hennes ”guilt-by-association” passerar knappast som en högtstående etisk metod när Gerle undervisar studenter eller forskar i etik.
Mellanösterns konflikt skapar just nu en oerhörd polarisering och konflikt i Sverige. Inte bara i politiken – utan också på sociala medier, samhällsdebatt och vänner emellan. Det är en utveckling som vi måste göra allt för att motverka – konfliktens orsaker och lösningar är i grunden inte våra. Elisabeth Gerle väljer tyvärr en annan väg.
Hans Eklind
Riksdagsledamot (KD) och präst Svenska kyrkan