Kampen för offentlighetsprincipen fortsätter:
Det innebär att Skolinspektionen måste ompröva sitt beslut.
Citat från domen:
”Skolinspektionen har i sitt beslut inte lämnat ut namnen på undervisande lärare på en skola med hänvisning till 23 kap. 7 § OSL. Någon närmare redogörelse för de överväganden som har gjorts samt vilka omständigheter som beaktats vid denna bedömning ges inte. Skolinspektionen kan därmed enligt kammarrättens mening, inte anses ha gjort en sådan noggrann sekretessprövning som krävs i ett ärende om utlämnande av allmän handling. Kammarrätten bör inte som första instans göra denna prövning. Det överklagade beslutet ska därför upphävas och målet visas åter till Skolinspektionen för ny prövning av Sameh Egyptsons begäran.”
En kopia av domen:
https://drive.google.com/file/d/1yw8ojRfBSElVNpmh94GYOjB_FyKA_EFN/view
Eller enkel kopiering här:
KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning 04
DOM
2025-08-01
Meddelad i Stockholm
Mål nr 4390-25
Dok.Id 696143
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 2302
103 17 Stockholm
Birger Jarls Torg 5 08-561 690 00 måndag – fredag
E-post: kammarrattenistockholm@dom.se 08:00–16:00
www.domstol.se/kammarratten-i-stockholm/
KLAGANDE
Sameh Egyptson
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Skolinspektionens beslut den 3 juli 2025 i ärende med
dnr 2025:6633, se bilaga A
SAKEN
Rätt att ta del av allmän handling
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten upphäver det överklagade beslutet och visar målet åter till
Skolinspektionen för ny prövning.
Avgörandet är elektroniskt undertecknat
KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM Sida 2
Avdelning 04 Mål nr 4390-25
YRKANDEN M.M.
Sameh Egyptson står fast vid sin begäran att få del av de namn som finns på
en lista över undervisande personal på en viss skola.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Rättslig reglering m.m.
Av 23 kap. 7 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
OSL, framgår bl.a. att sekretess gäller i tillsynsverksamhet hos
Skolinspektionen för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det
kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om
uppgiften röjs.
Bestämmelsen infördes eftersom det som huvudregel saknades möjlighet för
den myndighet som då hade tillsynsansvaret för bl.a. skolverksamhet att
sekretessbelägga uppgifter som en enskild gav in till myndigheten.
Frånvaron av sekretesskydd kunde därmed medföra att enskilda avstod från
att skicka in uppgifter som var väsentliga för att ett ärende skulle kunna
utredas på ett fullgott sätt. Om uppgifterna ändå skickades in riskerade de
att bli offentliga vilket kunde leda till stort obehag för den enskilde. Syftet
med bestämmelsen är alltså att skydda typiskt sett känsliga uppgifter om
enskildas personliga förhållanden (prop. 2005/06:161 s. 65 och s. 101).
Enligt bestämmelsen gäller ett rakt skaderekvisit, det vill säga att det
föreligger en presumtion för offentlighet. Av förarbetena till den numera
upphävda sekretesslagen (1980:100) framgår bl.a. följande. Ett rakt
skaderekvisit innebär att skadebedömningen kan göras inom ganska vida
ramar. Avsikten är att bedömningen i huvudsak ska kunna göras med
utgångspunkt i själva uppgiften. Frågan huruvida sekretess gäller eller inte
behöver alltså inte knytas till en skadebedömning i det enskilda fallet.
KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM Sida 3
Avdelning 04 Mål nr 4390-25
Avgörande bör i stället vara om uppgiften är av den arten att ett utlämnande
typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som ska
skyddas genom bestämmelsen. Om uppgiften är sådan att den genom-
snittligt sett måste betraktas som harmlös, ska den alltså normalt inte
omfattas av sekretessen (prop. 1979/80:2 Del A s. 80 f.).
Av förarbetena följer vidare att uttrycket ”men” har getts en vid innebörd. I
första hand åsyftas skador som att någon blir utsatt för annans missaktning
om hans eller hennes personliga förhållanden blir kända. Redan den
omständigheten att vissa personer känner till en för någon enskild ömtålig
uppgift kan i många fall anses vara tillräckligt för att medföra men.
Utgångspunkten för en bedömning om men föreligger bör vara den berörda
personens egen upplevelse. Enbart det förhållande att en person tycker att
det i största allmänhet är obehagligt att andra vet var han bor kan dock inte
anses innebära men i denna bemärkelse (prop. 1979/80:2 Del A s. 83).
Kammarrättens bedömning
Sameh Egyptsons begäran gäller uppgifter om namn i en personallista som
givits in till Skolinspektionen inom ramen för dess tillsynsverksamhet.
Bestämmelsen i 23 kap. 7 § OSL är därmed tillämplig.
Kammarrätten anser att uppgifter om en persons namn till sin art inte är en
sådan uppgift om enskilds personliga förhållanden som typiskt sett är att
betrakta som känslig. Detta förändras inte av att den förekommer i ett
ärende om tillsyn. En myndighet kan dock ha kunskap om förhållanden som
gör att en typiskt sett harmlös uppgift i ett enskilt fall är känslig och då
komma fram till att den inte ska lämnas ut trots att en presumtion för
offentlighet gäller enligt tillämplig sekretessbestämmelse (jfr.
Kammarrätten i Stockholms dom den 30 september 2024 i mål nr 4885-25).
KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM Sida 4
Avdelning 04 Mål nr 4390-25
Skolinspektionen har i sitt beslut inte lämnat ut namnen på undervisande
lärare på en skola med hänvisning till 23 kap. 7 § OSL. Någon närmare
redogörelse för de överväganden som har gjorts samt vilka omständigheter
som beaktats vid denna bedömning ges inte. Skolinspektionen kan därmed
enligt kammarrättens mening, inte anses ha gjort en sådan noggrann
sekretessprövning som krävs i ett ärende om utlämnande av allmän
handling. Kammarrätten bör inte som första instans göra denna prövning.
Det överklagade beslutet ska därför upphävas och målet visas åter till
Skolinspektionen för ny prövning av Sameh Egyptsons begäran.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (KR-02).
I avgörandet har deltagit kammarrättsrådet Patricia Schömer
(ordförande), kammarrättsrådet Daniel Sjölund och assessorn
Linnea Skarle (referent).
FN
Skolinspektionen Beslut
Datum 2025-07-03
Dnr 2025:6633
Sida 1 (2)
Begäran att få ta del av handling
Skolinspektionens beslut
Skolinspektionen lämnar inte ut vissa uppgifter i den handling som har
begärts ut.
Ärendet
Du har kontaktat Skolinspektionen den 19 juni 2025 och begärt att få ta del
av handling i ärende med diarienummer:
- SI 2022:43
Du fick ta del av den begärda handlingen den 24 juni 2025. Du informerades
i samband med utlämnandet av handlingen om att vissa uppgifter bedöms
omfattas av sekretess enligt 23 kap. 7 8 offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400) och därför inte lämnas ut. Dessa uppgifter gäller en enskilds
personliga förhållanden och det kan antas att den enskilde eller någon
närstående till denne lider men om uppgifterna lämnas ut. De uppgifter som
maskerats är namn ur en förteckning över undervisande personal på en viss
skola som lämnats in i ett tillsynsärende.
Du har i mejl till Skolinspektionen den 27 juni 2025 begärt att
Skolinspektionen omprövar sekretessen gällande namnen som finns på
personallistan. Du informerades den 30 juni om att Skolinspektionen inte
ansåg att det fanns skäl att göra en annan bedömning än
tjänstemannabedömningen.
Du har den 2 juli 2025 begärt ett myndighetsbeslut avseende
sekretessprövningen för handlingen.
Skälen för beslutet
Vid en förnyad sekretessprövning bedömer Skolinspektionen att de
uppgifter som undantagits från utlämnandet inte ska lämnas ut. Dessa
uppgifter gäller enskilds personliga förhållanden och det kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgifterna lämnas
ut, i enlighet med vad som anges i 23 kap. 7 § offentlighets- och
sekretesslagen. Att uppgifter om lärares personliga förhållanden kan
omfattas av bestämmelsen framgår bland annat av Kammarrätten i
Stockholms dom den 22 juli 2010 i mål nr 3932-10.
Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm. Telefon: 08-586 080 00
www.skolinspektionen.se
KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
Rotel 044
INKOM: 2025-07-10
MÅLNR: 4390-25
AKTBIL: 2
Bilaga A
SKOLINSPEKTIONEN Sida 2 (2)
Skolinspektionen finner mot ovanstående bakgrund skal att inte lämna ut de
begärda uppgifterna.
Detta beslut har fattats av avdelningschefen för verksamhetsstöd och juridik Åsa Edström efter föredragning av arkivarie Tor Söderberg. Samråd har
skett med ställföreträdande chefen för rättsenheten Jonas Hedström.
Detta beslut kan överklagas till Kammarrätten i Stockholm, se information
nedan om hur du överklagar.
På Skolinspektionens vägnar ?
Asa Edström
Avdelningschef för Verksamhetsstöd och Juridik
Hur du överklagar
Beslutet kan överklagas till Kammarrätten i Stockholm. Ett överklagande
görs skriftligen och ska vara ställt till kammarrätten, men ges in till
Skolinspektionen (Box 23069, 104 35 Stockholm). I skrivelsen ska anges
vilket beslut som överklagas och den ändring som begärs. Skrivelsen ska ges
in till Skolinspektionen inom tre veckor från den dag du tog del av beslutet.
Sida 1 av 2
www.domstol.se
Anvisningar för överklagande
K
R-02 – Överklagandetid 3 v – PT (ej off part) • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2024-03
Hur man överklagar KR-02
Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan
du överklaga det till Högsta förvaltnings-
domstolen. Överklagandet ska skickas till
kammarrätten. Här får du veta hur det går till.
Överklaga skriftligt inom 3 veckor
Tiden räknas oftast från den dag som du fick
del av det skriftliga beslutet.
I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets
datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid
en muntlig förhandling, eller om rätten vid
förhandlingen gav besked om datum för
beslutet.
Observera att överklagandet måste ha kommit
in till domstolen senast den dag tiden går ut.
Prövningstillstånd i
Högsta förvaltningsdomstolen
Det krävs prövningstillstånd för att Högsta
förvaltningsdomstolen ska pröva ett över-
klagande. Högsta förvaltningsdomstolen får
meddela prövningstillstånd endast om
- det är av vikt för ledning av rätts-
tillämpningen att överklagandet prövas, eller - det finns synnerliga skäl till sådan prövning,
så som att det finns grund för resning eller
att målets utgång i kammarrätten
uppenbarligen beror på grovt förbiseende
eller grovt misstag.
Om du inte får prövningstillstånd gäller
kammarrättens beslut. Det är därför viktigt att
du i överklagandet tar med allt som du vill föra
fram.
Så här gör du
- Skriv kammarrättens namn, målnummer
och beslutsdatum. - Förklara vilken ändring du vill ha och
varför du tycker att beslutet ska ändras. - Förklara varför du anser att Högsta
förvaltningsdomstolen ska ta upp ditt
överklagande (läs mer om prövnings-
tillstånd ovan).
- Tala om vilka bevis du vill hänvisa till.
Förklara vad du vill visa med varje bevis.
Bifoga de skriftliga bevis du hänvisar till om
de inte redan finns i målet. - Lämna namn och personnummer eller
organisationsnummer. Lämna aktuella och
fullständiga uppgifter om hur domstolen
kan nå dig: e-postadresser, postadresser,
och telefonnummer. Om du har ett ombud,
lämna också ombudets kontaktuppgifter. - Skicka eller lämna in överklagandet till
kammarrätten. Du hittar adressen i beslutet.
Vad händer sedan?
Kammarrätten kontrollerar att överklagandet
har kommit in i rätt tid. Har det kommit in för
sent avvisar domstolen överklagandet, och då
står kammarrättens beslut fast.
Om överklagandet har kommit in i rätt tid,
skickar kammarrätten överklagandet och alla
handlingar i målet vidare till Högsta
förvaltningsdomstolen.
Har du tidigare fått handlingar med förenklad
delgivning kan även Högsta förvaltnings-
domstolen skicka handlingar på detta sätt.
Vilken dag går tiden ut?
Sista dagen för överklagande är samma veckodag
som tiden börjar räknas. Om du exempelvis fick del
av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut
måndagen den 23 mars.
Om sista dagen är en lördag, söndag eller helgdag,
midsommarafton, julafton eller nyårsafton, räcker
det att överklagandet kommer in nästa vardag.
Bilaga B
Sid 2 av 2
Sida 2 av 2
www.domstol.se
Vill du veta mer?
Ta kontakt med kammarrätten om du har
frågor. Adress och telefonnummer hittar du på
första sidan i beslutet.
Mer information finns på www.domstol.se.