Le Figaro 2025-06-10
https://www.lefigaro.fr/actualite-france/notre-pays-a-longtemps-ete-naif-sur-le-sujet-l-etude-sur-les-freres-musulmans-inspire-la-suede-20250610
För andra dag i rad citeras jag i den kända franska tidningen Le Figaro.
Här är en översättning av artikeln till svenska från Deepseek
AVSLÖJANDE – Efter att ha pekats ut för sin välvilja mot den islamistiska rörelsen har det skandinaviska kungariket nu beslutat att kartlägga den radikala islamismen i landet.
Nationell kartläggning, global chockvåg. Publikationen av rapporten om Muslimska brödraskapets inflytande i Frankrike har väckt reaktioner långt bortom landets gränser. Knappt släppt förrän Sveriges arbetsmarknadsminister Mats Persson meddelade på X att han samlar ”en expertgrupp för att få en bild av den islamistiska infiltrationen” i Sverige. I sitt inlägg döljer han inte sina motiv: ”Detta beslut följer på den franska rapporten. Sverige nämns i den och står på många sätt inför liknande utmaningar (…) när det gäller integration och kampen mot parallella samhällsstrukturer som utmanar den liberala demokratin,” skriver han.
En sen men välkommen insikt, enligt många lokala experter. ”Sverige har länge varit naivt i den här frågan,” säger Magnus Ranstorp, terrorismforskare vid Försvarshögskolan. Han pekar på att hans upprepade varningar under decennier om den politiska islamens faror – han har studerat ämnet sedan 1998 – länge föll på döva öron. Denna långa ökenvandring gör honom bara mer entusiastisk över det franska arbetet: ”Det är extremt viktigt att Frankrike har tagit fram denna rapport. Paris är i framkant i kampen mot Muslimska brödraskapet,” applåderar han.
I Sverige har den radikala rörelsen däremot kunnat frodas ostört under lång tid, vilket gör att landet upprepade gånger nämns kritisk i rapporten. Där står att det skandinaviska kungariket ”huserar en aktiv gren av brödrarörelsen”, som visserligen är liten men har stort inflytande över andra strukturer i Europa. Författarna förklarar detta med ”finansiering från Qatar, den svenska mångkulturalismens stora tolerans och de goda relationerna mellan rörelsen och lokala politiska partier.”
Politisk infiltration
Den sista punkten överraskar inga experter på brödrarörelsen. Under de senaste decennierna har flera politiska partier aktivt sökt närhet till rörelsen för att locka till sig röster från landets muslimska befolkning – en strategi som använts av både höger och vänster. Men enligt den franska rapporten är det ”Sveriges socialdemokratiska parti” (vänster) som gått längst. En anklagel som togs på så stort allvar att partisekreteraren Tobias Baudin tvingades reagera offentligt. Rapporten ”utvecklar inte dessa relationers natur,” avfärdade han i Expressen, och tillade: ”Vi har nolltolerans mot alla kopplingar till extremistiska organisationer. Den linjen är helt klar inom vårt parti.”
Men denna beslutsamhet har svårt att övertyga. Det borgerliga tidningen påminner om att socialdemokraterna för ett år sedan tvingades utesluta en av sina riksdagsledamöter, Jamal El-Haj, efter att han försökt använda sin position för att hjälpa en kontroversiell egyptisk imam att få asyl. Skandalen blev för mycket för politikern, som redan var under lupp efter att ha deltagit på en konferens arrangerad av Hamas ett år tidigare. Ett emblemantiskt fall – men långt ifrån isolerat, enligt forskaren Sameh Egyptson. Denne koptiskt-egyptiske, nu svenske medborgare har avslöjat kopplingarna mellan rörelsen och den politiska sfären i en uppmärksammad avhandling från 2023. ”Genom sitt dubbla språk har Muslimska brödraskapet lyckats framstå som muslimers representant och normaliserat stereotyper om att muslimer har särskilda värderingar som kräver särskilda anpassningar,” förklarar han för Le Figaro.
Denna politiska närhet har konsekvenser. Genom den har rörelsen fått offentliga medel till föreningar och skolor – varav några visat sig vara verktyg för att sprida dess värderingar. Ett tecken på svenska politikers blindhet: 2019 grep säkerhetstjänsten flera imamer som anses vara ”en hot mot rikets säkerhet”, enligt en officiell kommuniké. Bland dem var en skolchef vars institution anställt minst fyra IS-återvändare från Syrien.
Skandalen visar hur lång väg Sverige har kvar för att fullt ut erkänna det islamistiska hotet. Men Sameh Egyptson är optimistisk: ”Den franska rapporten har troligen gett den politiska establishmenten, som hittills tvekat, en möjlighet att ta itu med problemet. Den svenska allmänheten är mycket medveten om farorna med Muslimska brödraskapet,” slutar han.